Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
eller två. Nu gällde det, som alla disponenter i dåliga
företag brukade uttrycka sig, bara ett andrum. Så snart
Gåtatorp vunnit första pris vid den stora internationella
hantverks- och industriutställningen i London, så skulle
världsmarknaden vara öppen för fabriken.
Bankdirektörn skulle bara komma ner och se själv! Roili hade
inte velat höra vidare på det örat, han misstrodde en
disponent, som förbrukat hela det nya, friska kapital
han fått då Gåtatorp blev bolag på en vräkig
uppsättning av nya maskiner och sen strax tog upp så stora
lån för att kunna hålla driften i gång, att han måste
bli beroende av en bank. Men Klipping hade inte velat
ta emot ett nej, han bjöd och bjöd till Gåtatorp, och
slutligen hade han brutit Roilis motstånd genom att lova
honom en jakt i hans egna mångmila skogar som han
aldrig drömt sig.
Vägen gick just nu, sinnessvagt bred, över
ljungbevuxna mossar som gjorde Roili desperat, emedan de
aldrig togo slut. Äntligen dök då bilen in i en skog
som stod gammal och mäktig ända upp mot
dikeskanterna. Samtalet tynade av. Ingenting att fråga om mer,
inga röda byar, inga industrisamhällen. När man
passerat en liten grå stuga, dröjde det ungefär så länge
som mellan Paris och Amsterdam innan det kom en
ny. Han tyckte, att de småländska skogarna tänjde ut
sig i oändlighet över jordytan, så förvillade voro hans
begrepp om avstånd genom den myckna flygningen.
— Nu äro vi inne på våra äger, sade Månsson
uppmuntrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
