Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 244 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinematografen blir ett av undervisningens bästa hjälpmedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resebilder från olika länder eller dessa industribilder där man ser maskinerna
i arbete och deras olika delars eleganta växelverkan, produkternas gång
från råämnet till färdig och förädlad vara och säg hur många av dem som
nu besöka en biograf skulle ha tillfälle att se allt detta levande i
verkligheten. Och medgiv att ingen god beskrivning, ingen stillastående
fotografi kan giva oss saken så levande som de rörliga bilderna
på duken.

Kinematografen tycks vara gjord för undervisningen och dock har den icke
fått någon större användning på detta område, åtminstone icke i vårt land. Då
man icke kan tänka sig att skolmännen varit blinda för det utmärkta
redskap de här fått till sitt förfogande, måste man se orsaken i något annat.
Och detta andra ligger i bristen på bilder direkt upptagna för undervisningen.

AMATÖRKAMERA PÅ STATIV.

A, kameran; B, veven for att driva filmen; C,lins; D,
sökare; E, stativhuvud; F, vev för att röra kameran i
horisontal riktning; G, vev for vertikal inställning.

Vi måste tanka på att kinematografen ännu är en ny industri, som
visserligen haft en oerhörd växtkraft och utvecklat sig som ingen annan.
Men därmed sammanhänger att dess teknik länge stannat i händerna på
de stora affärsfirmorna, som skött om upptagningar och inspelningar. För
dem kom affärerna i främsta rummet, och därom är intet att säga. Men
detta hade till följd att man måste söka åstadkomma bildserier som
tilltala den stora publiken och man lade
sålunda gärna an på något vackert, något sensationellt. Men
undervisningen kräver grundlighet, genomgåendet av ett fenomen eller en
företeelse från början till slut och detta på ett sätt som måhända icke kan
intressera en biografpublik som gått in för att få en stunds förströelse.
Därför kunde man icke upptaga rent instruktiva bilder för skolrummet, utan
man måste anpassa dem efter publikens smak Och därtill kommer att de stora
inspelningsfirmornas operatörer, som upptaga bilderna, mestadels äro så
överhopade med arbete att de icke hinna ägna sig åt en upptagning med
den grundlighet som behövs för en instruktiv bild, vars ekonomiska värde
ur dessa firmors synpunkt alltid måste bli tvivelaktigt. Och vidare har man
rätt att befara att yrkesoperatörer sakna förmåga och kompetens att logiskt
sammansätta en undervisningsbild, som bygger upp ett ämne eller en
ämnesgrupp från första början, utgående från dess grundelement. Man kan
påstå att vi här på våra biografer endast fått se ett högst obetydligt
antal verkligt instruktiva bildserier. Ty, vi erkänna villigt att Svenska
Biografteatern under vårsäsongen visat turist och naturbilder från Nordamerika,
som varit enastående i sitt slag, men de ha icke varit direkt undervisande
och aldrig avsedda att vara det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>