Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 283 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossornas nytta och roll i naturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strimmiga, prismatiska, klotformiga, raka eller krokiga. De uppbäras av ett långt eller kort, slätt eller strävt skaft. Hos de flesta arter omgives sporhusets öppning av tänder, och det hela täckes av ett lock. Tänderna, som äro bleka eller genomskinliga, gula, röda eller bruna, sitta ofta i två rader och äro egendomligt nog till antalet alltid fyra eller en multipel av fyra; de äro 4 eller 8 eller 32 eller 64. De äro släta eller strimmiga, regelbundna eller oregelbundna. Slutligen saknar icke heller locket som täcker sporhuset sina egenheter. Ibland finner man en öppen kapuschong, en narrmössa, en bikupa klädd med röda hår, långa och tjocka så att sporhuset försvinner bland dem och skyddas för kyla. Det skydd som på detta sätt lämnas artens fortplantning är fullkomligt och verkligen beundransvärt. En stark kapsel, sporhuset, innesluter sporerna; hos de flesta arter slutes mynningen av tänder, vilka stundom för ännu större säkerhets skull sitta på en hinna som är spänd som en trumma; menbranen sluter hermetiskt ofta med hjälp av en elastisk ring, och slutligen kommer över det hela ett lock, lätt som hos Isothecium myurum, fantastiskt som hos Physcomitrium pyriforme, tätt och varmt som hos Polytrichum.

SPORHUS OCH PERISTOM AV "FONTINALIS ANTIPYRETICA". Detta sporhus har 32 tänder, av vilka 16 äro belägna innanför och se ut som om de sutte i bur.

TILL VÄNSTER; SPORHUS (16 TÄNDER) AV "GRIMNIA APOCARPA". TILL HÖGER: SPORHUS (8 TÄNDER) AV "ORTOTRICHUM SAXATILE".

Sporerna som finnas i sporhusen äro så talrika att man blir helt häpen. Botanisten Boulay räknade över 20 tusen i ett sporhus hos Ortotrichum offine. De äro gula eller röda, klotformiga, släta eller ojämna på ytan. Hos en del levermossor äro de formade som projektiler, och blandade med eleganta spiralfjädrar som slunga ut dem och gynna mossornas spridning, såsom hos Fossombronia cæspitiformis.

Själva sporhuset har många gånger ett egendomligt utseende. Det finns sådana som påminna om en upp- och nedvänd kurbits, och andra som när tänderna rätat ut sig likna en samling ormar som krupit in under ett galler (Fontinalis antipyretica, Lånke). De äro glänsande eller matta, av livligt röd, gul eller brun färg.

Hos de flesta arter äro bladen gröna, men hos andra guldgula, röda, och mörkt purpurfärgade, sidenglänsande, blekgröna, olivfärgade. De äro släta, hinnartade och hos en del arter försedda med lameller eller en mängd små gröna knoppar. Till formen kunna de vara cirkelrunda, spetsiga, ovala, hjärtformiga, breda eller trådfina med hela, flikiga eller tandade kanter. Sedda i mikroskopet äro vävnaderna mycket vackra och eleganta genom cellernas anordning och färg. Kanten på bladen är antingen plan eller rullad utåt eller inåt. De äro vanligen släta eller försedda med en ryggnerv och sluta ofta i en lång fullkomligt slät eller fint tandad spets.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>