Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 349 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gången är den bästa idrotten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KRONOFOTOGRAFISK TECKNING AV STRÄCKT GÅNG (Se sid. 348)

en orsak till onödig kraftförbrukning vid sträckt gång såsom Marey och hans elever
menade, ty denna svängning existerar vid allt hastigt gående. Man kan tvärtom påstå,
att då denna svängning har sitt maximum, så är också gången mest passiv. Detta är
karaktäristiskt för den normala gången.

En viktig omständighet som styrker denna iakttagelse är att man ofta träffar
personer, som ha muskelsystemet på de nedre extremiteterna mycket litet
utvecklat, ja till och med bristfälligt, men som dock äro goda fotgängare.

Jag har själv kunnat göra talrika iakttagelser på utmärkta fotgängare, som hade
smala ben, ja riktiga tändstickor. En av dem, lantbrevbärare sedan tjugofem år
tillbaka, gjorde iklädd grova snörkängor dagligen sina 30 km. utan att känna den
minsta trötthet, men han ville icke höra talas om att öka stegen eller gå
långsammare, ty hans muskelmekanik skulle ej ha stått ut med något sådant. Inför
sådana fakta kom jag att yttra följande aforism: »Vid normal sträckt gång går
människan med sina ben, och vid böjd

KRONOFOTOGRAFISK TECKNING AV BÖJD GÅNG (Se sid.348)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>