Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blod, men ett som hvarken kyrka eller samhälle
lagligen erkänna.«
«Min Gud!« utropade fröken. «Hvilka äro då
hans föräldrar?«
«Min halfsyster Ulrika var hans mor. Förlofvad
med furst Palitkin, var hon dock trolös mot denna
förbindelse. Den svenske ädlingen Sjöstjerna var
hennes förförare, och hennes brott emot sin uråldriga
slägts heder har skänkt lifvet åt den yngling, som vi
under vår fångenskap lärde känna. Då jag förde
den olyckliga Ulrika från Petersburg, trodde jag icke
att hon var mor. Under sin vansinnighet yppade
hon det likväl, i det hon oupphörligt ropade på sitt
barn. Den olyckliga! Ännu skälfver mitt bjerta af
fasa, då jag tänker på hennes föriarliga slut. Men
frid vare nu öfver hennes stoft! Längesedan bar ja£
förlåtit henne, och långt innan den brottslige, som
gjort henne så beklagansvärd, led sitt skeppsbrott
och omkom just vid denna strand, hade jag
återgif-vit henne all min broderliga ömhet, ehuru det var
* för sent för att rädda hennes förstånd. Jag trodde
att dödens frid längesedan var utbredd öfver hennes
graf och hennes minne, liksom Öfver hans, då på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>