Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skratt med hosta, till och med en gång vid ett
rörande ställe af nedsväljd gråt. Isynnerhet shekh
Mo-hammad var oändligen otålig att få veta gången af
händelsen och slutet, så att han ofta vid läsningen
af vigtiga ställen och vändningspunkter hoppade
öf-ver mindre vigtiga beskrifningar. Emellanåt
diskuterades huru det månde gå; då jag gaf dem några
vinkar derom, förundrade de sig öfver att jag kunde
veta det förut, äfvensom att jag satt så lugn. Sedan
sagan blifvit slut, räckte resonnementet om den ännu
länge och under hela hemvägen. Diskussionen var
utomordentligt intressant och angick qvinnor.
Jlfo-hammad mente att han aldrig stått i något dylikt
Platoniskt kärleksförhållande till någon qyinna, som
sagan antydde; ehuru han varit i sällskap med de
vackraste qvinnor i Kairo, hade dessa icke kunnat
väcka hos honom några sådana känslor. AbdalUzh,
äldre till åren än vi andra, men af ett torroligt,
humoristiskt lynne, var af annan mening och talade
om huru han en gång stått till qvinna i ett
förhållande af renare tycke, än det här vanliga, samt kom
dervid fram med det vanliga argumentet, att
forntidens folk var ett helt annat slags menniskor än vi,
då kunde en yngling rätt älska en qvinna, uppoffra
sitt lif for henne och dö af kärlek utan biafsigter,
ty förfadren voro ett manligt folk med stark vilja
och fasta beslut. Shekh CAU, den skriftlärde, som
under vägen stillatigande åhört samtalet emellan de
andra, menade (och hans mening ville anses for fatv*
i saken) att sådant vore öde och nasib o. s. v. Skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
