Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sitt hus. Också plägar man här aldrig bjada
någon till gäst eller gifva någon skänk eller göra åt
någon en tjenst, utan bopp om genskänk eller
åter-tjenst o. 8. v»; efter Sunna hafva de till och med rätt
att återfordra en skänk, som ej blifvit vedergälld med
en genskänk. Detta dock blott om båda äro
ungefår af samma förmögenhet och rang; ty en fattig
anser det aldrig for någon slags förnedring för sig att
tigga och emottaga af en förmögnare hvad som helst,
Oftast till och med utan att hysa någon tacksamhet
derfor, emedan deras åsigt är att de erhålla det af
Herren. Just till följe af denna åsigt fordrar
tiggaren med sådan oförskämdhet och pockande af folk
penningar, och tackar sällan gifvaren, blott stundom
läsande en liten hön till Herren att han måtte
förlänga gifvarens lif. Under min shekhs stndiitid i
Äzhar plägade en stor och frejdad Vali sitta dag nt
och dag in i denna moskés port, för att bli kysst på
handen af alla utan undantag, somgingo genom
porten. Han kände derföre hela staden och var sjelf
känd af hela staden. När någon rik köpman gick
förbi och kysste hans hand, hände det ofta att han
sade: gif mig t. ex. 100 eller 1,000 eller 2,000 piaster;
ingen vågade neka honom hans fordran, utan tältade
beskedligt hem efter penningar och gaf dem åt den
vördade Valir som tiggde i mosképorten, klädd i
Kashemirs shawl och granna kläder. Hans son, Som.
under fadrens lifstid varit en vindbeutel, skall nu»
hörja träda i fadrens fotspår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>