Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forgår; så den orientaliska qvinnans skonhet och det
intryck hon gör. Under sådana betraktelser kom jag
emellan de doftande acacierna fram till de många
konstmakare och sångare, som voro församlade på
Azbukijehs bredgata. Jag satte mig på andra sidan
öm kanalen i Hanafis café och såg på den starka
folkrörelsen; öfverallt i mallen eller gröngräset lågo
lata män, sofvande i solen eller skuggan och
njutande af den återkomna värmen. Nära mig satte sig en
gammal gubbe med alldeles grått skägg och klädde
af sig sin blå cerre; derunder gick hans lilla son till
en havi för att se på hans konster. Sonen hade, jag
vet ej huru, ådragit sig fadrens vrede, så att gubben
steg upp, ropade med full hals efter gossen (gifvande
honom de gemenaste öknamn), och när detta ej hjelpte
tog gubben stenar och kastade på sin son — han
kanske 60-årig, gossen omkring 10-årig. Men gossen
var ej ängslig, utan slängde stenarne tillbaka på sin
far, och gubben begynte springa efter sonen tills båda
försvunno ur min syn. Detta var för öfirigt ej det
enda spektakel i samma genre jag sett; medan Sejid
’Ali var min betjent, såg och hörde jag slikt hvarje
dag mellan honom och hans 10-åriga son.
På gatorna ser man från Mekka återkomna
vall-fårdare i stor mängd och i alla möjliga brokiga
kostymer. Jag träffade ihop med två från Bokhara,
men då de ej forstodo annat än Turkiska lemnade
jag dem snart, vände om och råkade åter mina två
Soleimanijeh, af hvilka den ena nu hade med sig
Pendnameh. Yi satte oss i Hanafis café, drucko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
