Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i skuggan af en liten buske och lato vår kamel
gå lastad omkring för att beta. Beduinen, som icke
hade några vapen, sokte sig en stor förtorkad stock
af något ökneträd, bröt den i två delar, gaf den
ena åt mig och behöll sjelf den andra; han
uppmanade mig dessutom att, när vår förmodade fiende
nalkades, börja gräl med denne, då han genast skulle
komma fram och slå till med stören. Mannen, så
snart han blifvit tillropad att stanna, kom till oss
med sitt svärd i handen och min gamle Beduin gick
honom till mötes, med den stora käppen halft gömd
under caban. Men så snart de första frågorna blifvit
vexlade, öfvertygades vi att han icke var en fiende.
Vi satte oss alla tillsammans och min Beduin begynte
noggrant perqvestionera mannen om hans fard och
afsigten med den. På äkta Beduin-vis svarade den
andre blott med långa, betydelselösa ord och miner,
utan att upplysa oss om någonting. Ty hos
Beduinerna är vanligt att de icke upplysa hvarandra om
målet för sin färd; de prata mycket i kors och tvärs
med hvarjehanda liknöjda miner, derunder döljande
sanningen och önskande göra slut på frågorna.
Resultatet blef ock nu, att min Beduin icke fick reda
på hans afsigt, utan slutade med: vallah ja bni
eam-mi ana ma fahimt meshahi kalbek; dock öfvertygade
han sig om att vi ej behöfde frukta vår nya
följeslagare, hvarföre vi fortsatte resan i ett följe. Vår
marsch räckte i 9 timmar för denna dag.
Landskapet utgjorde en fortsättning af nufuden emellan
Gof och Shammar samt sluttade ännu något uppåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
