Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsta loford och bästa rekommendation en man här
kan få. Om jag minnes rätt, gaf jag i brefvet från
Vadi Dalaghe en beskrifning på deras skaftlösa
pip-snuggor, bestående i blott ett hufvud af rödbränd
lera. Då det vanligen finnes tillstädes resande
før-rash från närmaste stammar, omtalas öknens
angelägenheter, stammarnes fejder eller
vänskapsförhållanden, betesmarkerna, isynnerhet om vintern när och
hvar regn fallit, m. m. d. och man har noga reda på
sådana omständigheter. En sådan församling af
öknens söner i ett Beduintält har ett högst eget
utseende: några sitta med i kors slagna ben, andra på
knäna, andra ligga utsträckta på magen och stöda
kinden mot händerna, hvilket är den mest omtyckta
positionen. Ej blott män, utan äfven barn få infinna
sig och deltaga i sällskapet alldeles såsom gammalt
folk; liggande på magen med uppstödda hufvuden,
resonnera de lika förnuftigt som deras fäder och
ingen befaller dem tiga. Ofta äro de också lika
förståndiga som de äldre, ty den ringa kretsen af idéer,
inom hvilken de ständigt höra yttranden af fäderna
(från hvilkas sällskap de aldrig utestängas), kan lätt
af dem behållas i minnet, då det icke öfverlastas med
inpluggade grammatikor, katekeser eller annan
skrålärdom. Dermed hafva barnen oftast antagit de äldres
allvar, utan att dock glömma vördnaden för dessas
år. Jag vet mig ingenstädes hafva sett lydigare barn*
ehuru karbasen sällan eller aldrig blifvit använd på
dem; sannt är, om man ej nyttjar rätta methoden med
dem kunna de vara ganska halsstarriga och ingen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
