Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som han hittills gifvit mig. Mitt enformiga lif blef
nu trefligare med den pratsamme, med historier
välförsedda gubben och jag begynte något trösta mig
öfver den långa tid vår resa upptog. Men ju högre
upp vi kommo mot norr, desto kallare och ilsknare
blef den eviga nordvest-vinden och då vi slutligen
tråkat oss fram till Ras Mohammad vexte den upp
till en storm, som höll oss i hamn under 5 dagar.
Mekka-boerna och min sjuka kajut-kamrat Greken hade
tröttnat af resan, som redan räckt ungefär 50 dagar,
och hyrde här några kameler och Beduiner som skulle
föra dem fram till Altör. Min Persiska dervish, som
bafvet hade betagit nästan allt lif, ursäktade sig hos
mig och begaf sig bort till fots med det öfriga
sällskapet; vi träffade dem sedan ånyo efter några dagar
i nyssnämnda lilla stad. Under dessa dagar hade
kölden så tilltagit och blifvit så känbar, att jag
midt-ibland vår snö och is sällan vet mig hafva frusit så
som här. Jag stod dock bi, ehuru jag hade foga
eller inga varma kläder, hvarken att sofva uti eller
kläda mig med; men den svaga, krasliga
Maghrabi-shekhen ådrog sig genom denna köld en slagattack,
som gjorde honom mållös för en längre tid. I Altöry
der vår skeppare hade en bland sina 4 hustrur (de
öfriga äro bosatta en i Gidda, en i Alkoveir, en i
Jambaf), lågo vi andra 4 dagar för ankar, under
hvil-ka jag dagligen tog mig ett varmt bad i den härliga
källan Hammarn Musa. Min Persiska dervish, som
sedan han lemnat mig varit nära att dö af hunger
och än mera af brist på kaljan (ty de snåla Mekka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
