Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till kännedomen om tschuktscherna, af Osc. Nordqvist. - 4. Uppfattning af naturen - 5. Religiösa begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färg. Sålunda kallas den rödaktiga Aldebaran Tšetl’omakom, en
härledning af ordet tšétl’u = röd. Uti första delen af
»Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser» har jag på sid. 397 i min
tsehuktschiska ordlista meddelat alla de tsehuktschiska namn på stjernor och
stjernbilder som jag hört.
Så vidt jag kunnat förstå, tro tschuktscherna, att såväl stjernorna
(anátl’inan) som solen (tírkir) och månen (yédlin) röra sig på undre
sidan af himlahvalfvet, nárgine. På min fråga, om på andra sidan
om himlahvalfvet skulle finnas något land, fick jag visserligen jakande
svar, om min sagesman tycktes mena, att man kommer dit efter
döden, men alldeles säker är jag dock icke, huruvida vi förstodo
hvarandra rätt eller ej.
Om stjernfall tro tschuktscherna detsamma som de flesta andra
folk, nämligen att de äro stjernor, som lossnat från himlahvalfvet och
falla ned. Den tsehuktschiska benämningen på stjernfall, erádl’e
anátl’inan är äfven härledd af verbet erátergin = falla och anátl’ínan
= stjerna.
För norrsken har jag erhållit tvänne benämningar, nämligen
yeetedli och nekírin édl’irkin. Nekirin betyder »nattens», och êdl’irkin
är tydligen beslägtadt med orden edl’- eller edl’u = hvit, ljus, edl’ek
= sommar, edl’ónat = dag och edl’uredlin = juni — juli, d. v. s.
ljusaste tiden af året. Nekírin édl’irkin skulle således betyda
ordagrant öfversatt nattens ljus eller något liknande. Om norrskenet har
en tschuktsch berättat mig, att det är skenet af den bakom jorden
gömda solen.
Uti de arktiska länderna ser man ofta praktfulla haloer (gårdar)
omkring solen. Åt dessa hafva tschuktscherna gifvit namnet
yararkuml’erátirgin. Den första delen af detta ord, nämligen yarar, är en
ofta i tschuktschiskan återkommande stam. Ordet yarar betyder
schamantrumma, yararki är att sjunga till schamantrumman, och yarara
synes betyda amulett, men måhända äfven schaman, trollkarl. Det
ser således ut, som tschuktscherna skulle med begreppet solgård förena
något slags hexeri.
| * |
5. Religiösa begrepp. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
