Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,5 km. derifrån belägna, äfvenledes oansenliga byn Bobvile. Invånarna
här påstås vara ifriga jägare och ofta besöka de gräsrika högslätterna
ofvan skogsgränsen. Fortsättande i samma riktning som förut hade
vi, besvärade af törsten, en tröttande vandring öfver dalar och
bergåsar. Sedan vi tillryggalagt 7,5 km. och k ra flat oss uppför en 350 fot
hög, nästan lodrät backe, anlände vi till en stor by, Mokånå, som hade 32
hus, byggda vid en bred men krokig gata, och ungefär lika många spridda
rundt omkring. Byn ligger ungefär 900 m. öfver hafsytan och påstås
vara den sista åt detta håll uppe på berget. Vägen, som oafbrutet
höjt sig ända hit allt ifrån Livako, vänder sig härifrån utför berget.
Äfven här fans endast dåligt regnvatten, hvarför vi efter en kort rast
fortsatte marschen med ny vägvisare. Vägen gick här ytterst brant
utför följande de bergåsar, som framstryka åt N 7° O. Genom ett
mestadels öppet och odladt land gick färden till det 2 km. aflägsna.
oansenliga Isallala och derifrån vester ut en km. till det lilla Makombo.
Härifrån fortsattes marschen ytterligare 5 km. öfver Banjakka till
Båv-jångo, der det öfvernattades. På den 8 km. långa sträckan från
Mokånå hade vägen sänkt sig ungefar 350 m. Stället, der vi togo in,
beboddes af kungen och hans familj och bestod af ett dussin hus.
Kungen var mycket gammal och sjuk i en fot, så att han måste bäras,
då han skulle från ett ställe till ett annat. Han fixerade mig i
början både länge och väl och förklarade derpå, att jag bestämdt var
mycket ung; ett påstående som förvånade mig, emedan jag förr alltid
hört motsatsen. Kanske kom det sig deraf, att jag nyligen kortklippt
mitt skägg. Han lät iordningställa ett hus för mig och slagtade en
liten gris. Allt emellan kom han på besök, af hvilka jag dock fann
mig mycket besvärad till följd af den olidliga stanken från hans sjuka
fot. Denna, liksom benet upp till knäet, var ytterst uppsväld, såsom
om han blifvit biten af en orm, och på vristen var ett sår
öfverbun-det med bast. Sjukdomen sades vara 9 ä 10 år gammal. Dylika
sjukdomar äro mycket vanliga bland de svarte; hvaraf de komma är
svårt att säga. Möjligen härleda de sig från gamla, en gång botade
ormbett. Detta är så mycket troligare, som man från andra länder har
exempel på, att personer, som blifvit ormbitna och genom motgift
räddade till lifvet, dock varit förstörda för hela sitt återstående lif.
Lyckligtvis fans här klart, godt vatten, som hemtades från en
ström i närheten — den första sedan vi lemnat Bosama, en längd af
32 km. Denna vattenfattiga region, som omfattar NV-sidan af berget,
motsvarar på dess NO af en lika stor dylik, sträckande sig från Lieåka
till närheten af Dievo. Äfven på bergets södra sluttning finnes ett 25
km. långt område, som helt och hållet saknar vatten, och omfattar
byarna Mokunda, öfre Boando, Ekundjo, Mapanja, Bonjongo och Le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
