- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
226

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sombe, hvarest vi äfven vid vår genomfärd hade sett en stor kanot,
som påstods kunna användas på floden under regntiden. Deraf kan
man sluta, att strömmen under den våta årstiden måste hafva en ratt
ansenlig vattenmängd, ehuru den aldrig, åtminstone ofvan byn Sombe,
kan användas som kommunikationsled annat än för flottning af
kanoter och dylikt. Vid dess vadställe här hade den en bredd af nära 60
meter och Va m. djup. Botten var öfvertäckt med större och mindre
stenar, och loppet hastigt.

Sedan vi vadat öfver, började vi åter stiga uppför berget, tagande
vägen åt N 80° V genom en tjock skog till den icke fullt 2 km. aflägsna
byn Bokosso, som räknade närmare 20 hus. Härifrån fortsattes ännu
’ en km. i sydligare riktning till en något större by, Bombange, hvarest
vi förfriskade oss med kokosnötter, som mina män flngo sjelfva
nedplocka. Icke alla män i en by kunna utföra en dylik operation, som
alltid anses, och det med rätta, förenad med fara; också inträffa icke
sällan olyckshändelser. Det är märkvärdigt att se med hvilken
snabbhet och säkerhet de utan rep eller andra hjelpmedel klättra upp och
ned för den svigtande palmstammen. Dervid böja de kroppen i rät
vinkel, sätta fotterna mot stammen och omfatta den med händerna.
Den långa, oskiljaktliga faschinknifven fast hålla de mellan hufvudet och
axeln. Uppkomna rikta de sina angrepp mot de fingertjocka
frukt-stjelkarna, och vid hvarje hugg störta 3—4 af de väldiga frukterna
dånande till marken, hvarvid de stundom springa sönder. Sedan jag
med några tobaksblad betalt nötterna, fortsattes marschen 1,7 km. åt
S 21° V till byn Båndångo. Under vägen passerades en At N 30° V
strömmande bäck. Härifrån ledde vägen alltjemt uppåt genom tät skog
till den 3,6 km. aflägsna byn Monjange. På denna sträcka passerades
icke mindre än 5 bäckar, af hvilka de tvenne första runno åt V med
dragning åt S, de andra tre åt NV. Från Monjange gick vägen brant
uppför 3 km. till Kokke i riktning af S 30° V. Vi voro nu åter inne
i kautsjukregionen. Härifrån förde en till utseendet mycket begagnad
väg till Låme vid Oånge. Färden gick härifrån genom en bergig, af
elefantspår uppfyld skogstrakt, genomfluten af ett par små åt VNV
rinnande bäckar, Kånånge och Fakale. Efter en marsch på 5,« km.
anlände vi till Öfre Bokulu, som räknade ett halft dussin hus. Tvenne
km. längre fram låg Nedre eller Stora Bokulu, som hade mer än 40
hus, byggda vid en gata. Byn, som torde hafva en höjd af 600 m.
öfver hafsytan, låg på en höjd, som stupade brant ned mot vester och
erbjöd en ypperlig utsigt öfver hafvet och en del af kusten. Här
träffade jag herr Linnell, som några timmar före mig ankommit dit
för att uppköpa kautsjuk. Han berättade, att han hade ämnat passera
till en NO derifrån belägen by, Moili, men blifvit stoppad af Bokulu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free