- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
159

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«tt 40-tal hos, koramo vi till ett midt på gatan liggande ekaléhus, på
hvare andra sida vi funno gatan fortsätta i samma riktning som förut,
under det en bigata tog af åt höger. Denna gata räknade 40 hus
jemte ett ekaléhus och sträckte sig utför sluttningen nästan rakt åt
öster. Då vi på hufvudgatan gått förbi ytterligare 20 hus, fram till
ett andra ekaléhus, voro vi på högsta punkten af byn och funno till
vår förvåning, att vi ännu ej passerat mer än hälften af gatan,
hvilken härifrån sänkte sig ned från höjden i riktning åt N 10° V. Här
låg höfdingen Musakka’s hus, hvilket liknade de öfriga, men bakom
detsamma lågo tvenne mindre, rappade hus, af hvilka det ena genast
gjordes i ordning åt mig och det andra åt mitt folk.

Hänginattebärarnä återvände genast, utan att hvarken äta eller
taga någon hvila. De två stora och rivaliserande byarna äro sedan länge
i half fiendskap med hvarandra, och dessutom förakta Illoaniboma
Ekum bifolket såsom ett lågt under dem stående bushfolk. Vid första
påseendet tyckes det äfven ligga en 6anning i detta, ty man kan ej
undgå att betrakta det prydliga och välbyggda Illoani med sin vackra och
glada befolkning som tillhörande ett högre stående folk än det mindre
vackra och trögare Ekumbifolket med sina låga, nedrökta bambuhus. När
man bättre lärt känna de båda folken, vända sig dock sympatierna
afgjordt för Ekumbi. Illoaniboma äro lata, de odla ej så mycket som
byn behöfver, utan måste flere månader årligen köpa proviant från
andra byar, förnämligast från Ekuinba Liongo. Äfven af palmolja
producera de, i förhållande till byns storlek, mycket litet. Ekumba
Liongo ur deremot ett af de flitigaste negersamhällen jag sett; icke
allenast slafvarna och qvinnorna, utan äfven männen, bland dem till
och med de rikare och förnämligare, arbeta dagligen i plantagerna
från tidigt på morgonen till långt fram på e. m. Deras planteringar
föree icke allenast dem sjelfva med föda året om, utan kunna de
äfven sälja betydande qvantiteter yams och plantaner till Balundubyarna,
förnämligast Illoani. Derjemte producera de proportionsvis mycket
mera palmolja än vare sig Illoani eller någon af de andra Balundubyarna.
Äfven de öfriga Ekumbibyarna äro mycket flitiga. Orsaken till deras
öfverlägsenhet i detta afseende öfver Balundufolket torde till stor del
få sökas deri, att det senare, gynnadt af sitt läge närmast hafvet,
till-egnat sig mellanhandeln mellan Calabarköpmännen och de bakom
liggande byarna och, till följd af den sålunda lätt erhållna förtjensten,
vant sig af med att arbeta, då deremot Ekumbiborna, i saknad af
dylik kommissionshandel, måst sjelfva tillverka all den olja de sålt.

Af alla åt söder framskjutna Ekumbibyar är Ekumba Liongo den
största och mäktigaste. Vid dess tvenne gator, hvilkas sammanlagda

13

Ymer 1888*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free