Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dennes utsago, skulle finnas särdeles gynsamma terrängförhållanden för
en landstigning. Den 17 juli kl. 7 pä morgonen befann man sig rätt
utanför denna fjord; till venster.såg man Inigsaliklandet, bakom hvars
fjälltoppar brämet af inlandsisen för första gången framträdde. Man
ansåg sig hafva föga mer än ett par mil till land, och isen tycktes vara
l^tt farbar. »I sanning», skrifver Nansen, »man kan icke önska sig en
landstigning med ljusare utsigter än denna». Under sådana förhållanden
tvekade han ej att, för större säkerhets skull, medtaga äfven en af
»Jasons» fångstbåtar. Från ångaren tyckte man sig märka, att
expe-ditionen vid midnattstid hunnit halfvägs öfver isbältet; den sista hels*
ningen från densamma tillhviftade Nansen sina landsmän från toppen af
ett isblock. Sedan dessa underrättelser af »Jason» blifvit förda till hem*
landet, var naturligtvis all möjlighet afstängd att på lång tid höra något
från expeditionen.
Under tiden hade man på Grönlands vestkust träffat anstalter för
att mottaga och bispringa expeditionen vid dess framkomst. Äfven om
Nansen nått kustlandet och alltså öfvervunnit alla inlandsisens faror, var
han derför icke i säkerhet, ty det kunde alltför väl hända, att han komme
ned på många mils afstånd för hvarje bebodd ort och skild från sådana
genom otillgängliga fjäll, sjöar, fjordar eller elfvar. På grund af en
hemställan från dr Nansen lät derför den »kungl. grönländska handeln»
kungöra expeditionens ankomst i Nordgrönland och utföste en belöning
för den, som först bragte underrättelse derom. Vidare bestämdes det, att
en gång hvarje vecka, under tiden mellan den 22 juli och den 16 sept.,
kajakmän skulle utsändas till två fjordar söder om Kristianshaab och
till det ställe, der Nordenskiöld 1883 gått upp på isen, ty här väntade
man, att Nansen med största sannolikhet skulle framkomma. Liknande
kungörelser utfördades för Grönlands sydligaste koloni, Julianehaab, i
händelse Nansen, efter ett misslyckadt försök att passera inlandsisen,
skulle randt Kap Farewell söka uppnå de danska kolonierna på
vest-kusten. Slutligen erhöll ett af »handelns» fartyg, briggen Peru, befallning
att uppskjuta sin hemresa från Egedesminde till slutet af september.
Den 9 november förkunnade emellertid telegrafen från Farsund i
Norge, att den Nansenska expeditionen lyckligt nått sitt mål, Grönlands
vestkust, ehuru ej på den punkt af densamma, der den väntades.
Öfver-bringaren af denna glada nyhet var ångaren »Fox», kapten Olsen,
hvilken den 18 oktober afgått från Ivigtut, medförande de arbetare, som
under sommaren varit sysselsatta i dervarande kryolitbrott. För storm
hade ångaren genast efter sin afförd måst vända åter till hamnen, och
medan den nästa dag höll på att lätta ankar — således i allra sista
stunden — anlände en kajakman med bref från Nansen.
Härigenom fick man först och främst veta, att landstigningen på
ostkusten icke varit så lätt, som Nansen hoppats. I stället för att redan
dagen efter den 17 juli, då man lemnade »Jason», nå land, blef
expeditionen under hela tolf dagar förd med den längs ostkusten söder nt
drifvayde isen, och att denna ofrivilliga resa ej hörde till de angenäma
framgår af Nansens ord: »Isskrufningar, malströmmar och ogenomtränglig
is, så att man hvarken kunde ro eller draga båtarna, uppehöllo oss. En båt
knäcktes för oss, men vi lagade den, så att den blef lika bra igen. Drefvo
till hafs med en fart af sju mil i dygnet. Drefvo med isen under tolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
