- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
11

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lämpligt djup, och i densamma nedlades den döde i hopkrupen
ställning med knäna uppdragna till hakan. Liket hade dock först blifvit
inlindadt i ett omhölje af det ofvan beskrifna fjädertyget samt därefter
ytterligare blifvit ombundet med yuccasnören, så att det hela bildade ett
fullkomligt bylte. Sedan detta bylte nedlagts i gropen, byggdes öfver
densamma ett tak af på tvären lagda stolpar, öfver hvilka ytterligare
lades en flat sten eller en matta af med snören hopfogade vidjor, och
öfver alltsammans ett tunnt lager jord. Stundom lades den döde
direkt i jorden, omlindad med en dylik vidjematta. Ett af liken, som
funnos på denna begrafningsplats, hade genom den fullständiga torkan
blifvit helt och hållet förvandladt till mumie. Af de öfriga voro
skeletten väl bibehållna; kraniet visade sig alltid hafva blifvit med konst
starkt tillplattadt. Med den döde nedgräfdes, om han var fullvuxen,
alltid ett eller flera lerkärl, stundom några majsax eller en korg med
majsmjöl. De flesta af de lerkrukor vi funno voro graffynd.

Det är endast sällan man finner så många grafvar på samma ställe
liksom i Step-house. Vanligen nedlades den döde i en undangömd
klipp-remna, i • en håla under ett klipputsprång eller på någon liknande
plats. Någon gång funno vi äfven grafvar inuti själfva byggnaden i
ett tillmuradt rum. Så hände det, medan vi arbetade i en ruin vid
namn »Long-house», att väggen till ett rum, som gränsade till det, där
vi gräfde, instörtade och blottade ett fullständigt skelett. En gång
träffade bröderna Wetherill i en ruin i Johnson canon på östra sidan
af Rio Mancos i ett rum, hvars ingång blifvit tillmurad, ej mindre än
fem skelett, delvis liggande öfver hvarandra. Flera lerkrukor, pilar med
påsittande stenspetsar, båge m. m. hade nedgräfts med de döde.

Men för att återkomma till Step-house, träffade vi, utom de i graf
varna nedlagda föremålen, en del saker, hvilka tydligen med afsikt
blifvit nedgräfda i jorden, kanske för att döljas undan en annalkande
fiende. Några stora praktfulla lerkrukor förtjena särskildt att
omnämnas. Trots den jämförelsevis korta tid vi tillbragte med att gräfva i
Step-house, fingo vi dock därifrån flera och värderikare föremål än vi
förr under en hel månad lyckats gräfva fram i andra ruiner. Alla
föremål voro därjämte utmärkt väl bevarade, och på de flesta ställen
tycktes ej spår af fuktighet, som kunnat skada de lätt förstörda
föremålen, såsom väfnader o. d., hafva nedträngt i jorden.

Några engelska mil öster om Wetherills mesa, skild från denna
genom flera djupa cafions, ligger ett annat, af lodräta branter
begrän-sadt platåstycke. I grottorna i dessa branter finnas de största ruiner
i hela trakten och säkert de största klippboningar i hela Nordamerika.
En af dem, »Cliff palace», har 125 rum i bottenvåningen. Dehaift
nedrasade murarna visa på många ställen, att flera våningar funnits. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free