Ymer / Årgång 20 (1900) / 407 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - De nyaste forskningarna om bronsålderns början i norden. Af Oscar Almgren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något som i än högre grad gäller om den samtida prydliga
formen fig. 116 i Svenska fornsaker. Utvecklingen har sålunda
efterhand tagit olika riktningar inom de olika områdena.

Nu är det ytterst märkligt att iakttaga, huru i alla de nämnda
länderna ökningen af tennhalten i metallegeringen går parallelt
med formutvecklingen, Montelius anför en lång lista analyser
af hithörande yxor från det nordiska området och får af dem
följande resultat.

Fig. 14. Bronsyxa. Uppland 1/2. — Fig. 15. Bronsyxa. Pommern l/3. — Fig. 16. Bronsyxa. Sverige l/2.

Yxorna af formen fig. 2 innehålla öfver 99% koppar utan
tenn eller med blott spår däraf. Yxor som fig. 11 och närstående
uppvisa i medeltal 96 % koppar och 1 % tenn (resten diverse
föroreningar); sådana som fig. 12 och 13 däremot i medeltal 92 3/4%
koppar och 5 1/2% tenn. Yxor af ännu yngre typer visa i
allmänhet den för den utvecklade bronsåldern klassiska tennhalten af ca.
10 %; detta gäller redan om åtskilliga från slutet af första perioden.

Det är sålunda genom en mycket långvarig utveckling man
småningom kommit fram till den egentliga bronsen, den
kopparlegering, som befanns ha den lämpligaste hårdhetsgraden för att
brukas till eggverktyg o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>