Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mysterieceremonier och deras ursprung, af Nathan Söderblom. Forts. från sid. 209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreställande ormen, ha hört Wollunqua tala och yttra sin
belåtenhet med hvad som skedde, och att han skulle sända regn.
Förmodligen var det åskan han hade hört, mena Spencer och Gillen
(sid. 238).
Så alldeles enastående är Wollunqua ej. Det berättas bland
Binbinga-stammen (Northern, sid. 438) från deras urtid, Alcheringa,
som de kalla Mungai, om en stor orm Ulanji, som kom ut ur
marken vid Makumundana, hvarest han gjorde en stor vattensamling,
där liljor växa. Sedan vandrade han ofvan marken och gjorde
vattensamlingar, källor och kullar och krokodiler i vattnet. Öfverallt där
han stannade utförde han ceremonier och lämnade kvar andar-barn,
som kommo ut ur kroppen på honom. I detalj berättas om allt
land, som han gjorde i ordning. Han förekommer som totem hos
Binbinga-stammen.
Inom själfva Warramunga förekommer ett annat orm-totem:
»svarta ormen», ett nu lefvande ormsläkte. Men urfadern, Thalaualla,
tycks man föreställa sig som en jätteorm (Northern, s. 306). Har äfven
Wollunqua varit stamfader till en nu försvunnen ormart?
Hvad som berättas om Ulanji stämmer till punkt och pricka
med hvad som hvarje stam berättar om sin totemistiska
djurstamfader, som nu vanligen lefver långt borta, i regeln uppe i skyn. Men
de andra totem-fäderna fortsättas i en människogrupp och ett
djursläkte, ej så dessa enskilda jätteormar.
Fortsatt invigning. Vi återvända till ynglingens fortsatta
invigning (sid. 354), som inträffade midt under det att
Wollunqua-ceremonierna fortgingo som bäst. Det beslöts af de äldste, att tre
ynglingar mot slutet af ceremonierna skulle undergå den andra
skärningen. Sent på natten, medan dansen fortgick omkring jordvallen,
som föreställde ormen, fördes de tre dit och fingo förklaring på
hvad som skedde. De tillsades att aldrig tvista med de män, som
jordhögen tillhörde, och att ej kasta bumerang på dem. Sådana
förmaningar genomgå alla invigningar. Den unge tillsäges att aldrig
tvista eller gräla med de äldre (sid. 367). Framemot soluppgången
bildade två män en lefvande bänk. Gossen lades därpå, en satte
sig på hans mage, i munnen stoppades ett förhänge, medan den
mycket smärtsamma operationen gjordes med en stenknif. Hellre
användes en glasbit, om man kan komma åt. Blodet samlades i
ett tråg och bars till fadern och modern att dricka däraf. Vår
Thakomara-yngling opererades först.
Någonting fullständigt enastående hos Warramunga är, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
