- Project Runeberg -  En bok om Öland /
92

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hela sin längd. Hade störtningen inträffat över land,
skulle fjärilskroppen givetvis snart gått sin upplösning till
mörtes och blivit jord igen. Men nu föll den i havet,
genompyrdes med kalk och blev hård som sten, alldeles som de
där långa förstenade maskarna man ser vid stränderna och
annorstädes. ”Jag tror, att den blev till en lång, smal
klippa, där den låg i Östersjön. Tror inte du det också?”
— Den gamle herdens unge vän, som i början hört på
mindre av intresse än för att därmed glädja berättaren, har
under tiden blivit alltmera uppmärksam och nickar bifall
till gamlingens funderingar. Uppmuntrad av samförståndet
fortsätter den gamle drömmaren att utlägga temat om den
förstenade fjärilskroppen. För den som har ögonen och
tankarna med sig, menar han, måste det vara uppenbart,
att det så förhåller sig. Visst är Öland den gamla fjärilen!
Längst norrut syns ju ”den smala framkroppen och det
runda huvudet, och mot söder ser man bakkroppen, som
först breder ut sig och sedan smalnar av till en vass spets”.

Äter tystnar han. Men då han märker, att den unge vill
veta mera, fortsätter han med sina funderingar över öns
vidare utvecklingshistoria. Till den kala klippan förde
vinden snart allehanda frö till blommor och träd. Men det
var icke lätt för dem att få fäste på det glatta berget. Till
en början var det också endast starr, som prydde klippan.
Med tiden kommo emellertid fårsvingeln, solvändan och
törnriset, men någon vidare växtlighet blev det icke på de
kalaste ställena. Än i dag finns stora alvarfläckar, som
ligga nakna utan tillstymmelse till blommor och grönt, där
berget går i dagen. Varje tanke på plöjning och sådd
häruppe är naturligtvis utelyckt. Annorlunda förhåller det sig
med landet nedanför landborgarna på ömse sidor om
alvaret. Det är någonting, som kommit till långt efter det att
fjärilen föll och förstenades, menar den gamle. Marken
därnere har bildats av sand, snäckor, tång o. d., som havet

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free