- Project Runeberg -  Posthuma noveller /
102

(1922) [MARC] Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Nattvardsbarnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

och varit butter och tvär och samlat skatter. Tack
vare dessa många moderna bankinrättningar var det
honom möjligt att samla jordiska ägodelar utan att
rost och mal förtärde dem. Han liksom lurade
evangeliet på den saken. Och när han slutligen
skulle få sin kallelse till sin sista kyrkresa så behövde
han inte vara ängslig, fast han inte kunde dra sina
håvor med sig. »I salighetens land ä dä rikedomar
utå ett helt annat slag», brukade han säga. Och
eftersom han för varje kväll både läste i kassaboken
och Svenska Posten och bad om sina synders
förlåtelse, så kunde han leva ett lugnt och ångestfritt liv.

Men när pojkskaran kom in var han inte i butiken.
Ingen vågade ändå röra cigarrlådan på disken, ty det
fanns en liten rund glasruta på kontorsdörren med
en blå gardin bakom, och det kunde ju hända att
han kikade innan han gick in. Nu kom han
emellertid, och som han visste att pojkarna voro på
läsväg och att de måste röka, lyste han nästan upp.
Det var eget med handelsmannen: han kunde inte
känna någon helig vrede över att småpojkarna rökte
när de köpte cigarrerna hos honom. Och därför
steg han fram och frågade vänligt och tvärt på en
gång: Vad får det lov å vara?

— Jag skulle be å få si på en skjorta, sade Lasse
allvarsamt. En stärkskjorta med veck, det skulle
va te konfirmationen. |

— Jaha, jo ho, tåcka finns dä åv många slag,
upplyste gubben förnöjd. Jag har dom bara så
högt oppe. Och han tog en trappstege och klättrade
upp mot taket. Stående på översta brädan började
han gräva och leta bland packorna, muttrande att det

EESK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 15:38:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adposthuma/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free