Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnade konungen rummet och slog häftigt igen dörren efter
sig. Essen yttrade då sin oro öfver de följder, detta af
Wirsén föranledda uppträde kunde medföra. Men Wirsén
svarade: »Hvad ville ni jag skulle göra? Saken är högst
vigtig, och det var min,pligt att orubbligt försvara, livad
jag ansåg rätt ocli för landet nyttigt. Dessutom,y> tilläde han,
»känner jag Hans Majestät rätt, så dröjer det ej länge,
innan han lugnar sig och vill omigen öfverlägga om saken.» —
Och — redan morgonen derpä lät konungen efterskicka
Wirsén för ett nytt samtal.
(Berättadt år 1848 på Kafvelås af baron F. U. Essen.)
I Karl Johans omgifning funnos många, som af
lycksö-keri eller svaghet jakade till alla hans yttranden. Grefve
Gustaf Löwenhjelm kallade dem Oui-Sirer.
Karl Johan hade länge sökt upplösa alla fideikommiss
men blef efter Juli-revolutionen 1830 uppskrämd och talade för
deras bibehållande såsom en nyttig motvigt mot demokratien.
Han sökte derefter äfven inverka på domare i tryckfrihetsmål.
(Sagesman: justitierådet E. W. Bredberg.)
När utgifvaren 1836 flyttade till Sunne, var bland
derva-rande ståndspersoner opinionen mycket fiendtlig mot Karl
Johan, och hyllade deremot K. II. Anckarsvärd och i synnerhet
Crusenstolpe. Dessa bada herrars portätt köptes och prydde
väggarne. När utgifvaren yttrade några ofördelaktiga
omdömen om den sistnämnde, gaf man ej otydligt tillkänna, att
den, som af konungen fatt Sunne pastorat, var och måste
vara partisk i saken. Sommaren 1838 och under
Crusen-stolpska oroligheterna i Stockholm blef sinnesstämningen än
mer upphetsad. Under samtal med några ortens herrar blef
samma ämne omigen föremål för lifliga tvister. En hederlig
och välmenande brukspatron tog då utgifvaren under armen
afsides och sade helt vänligt och förtroligt: »men det får väl
ändå herr professorn medgifva, att det cddrig blir rätt godt
här i landet, innan vi göra oss af med grefve Brahe?» —
Sådan var den äsigt, de årens tidningar framkallat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
