Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några grefve Gustaf Löwenhjelms skrifter och
efterlemnade papper,
Grefve G. Löwenhjelm hade författat en skrift: Om
styrelsens organisation i Sverige, ny upplaga 1834. Han
meddelade den 1854 åt utgifvaren, som fann den ganska
intressant och full af skarpsinniga anmärkningar, uttalade
lifligt och kraftfullt, ehuru på ett sätt, som röjde mindre
vana vid svenska än franska språket. Innehållet var: l:o.
Vederläggning af den sats, Upsala-konservatismen då dref,
nämligen att konstitutionens, regeringsformens beskaffenhet
var mer eller mindre likgiltig, och att samhällets lycka
berodde på embetsmännens personlighet. Detta
dåtids-konser-vatismens skäl för hindrande af alla reformer blef af
Löwenhjelm i denna skrift på ett slående sätt vederlagdt. 2:o.
Försvar för parlamentarisk minister-styrelse, i följd hvaraf
författaren yrkade vida större verkställande magt åt cheferna
för hvarje departement. Han ville göra dem till verkliga
ministrar i engelsk mening. Detta stod i öppen strid mot
dåvarande konservatism, hvars läror antogo på en gång
konungens allena-styrande och ministrarnas ansvarighet. 3:o.
Yrkande på adelns representation genom val. 4:o.
Förordande af ministrarnas rättighet att deltaga i
representationens öfverläggningar icke i dess beslut. 5:o. Försök att
påvisa flere fel i vår statsförfattning; t. ex. ändamålslösheten
af justitie-statsministerns embete, — af det tredubbla
chefskapet för försvarsverket, — felen i opinionsnämnden m. m.
Boken blef på sin tid mycket läst men föranledde ingen
diskussion, och ehuru Löwenhjelm vid dess framträdande var i
Stockholm, nämnde hvarken konungen, eller dess ministrar
ett ord derom, och det fastän Löwenhjelm esomoftast var
befald på kammarspisning.
Utgifvaren tror tystnadens orsak hafva varit både den
ministeriela och Upsala konservatismens obenägenhet för
parlamentarisk- och benägenhet för allena-styrelse, och serskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
