Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖR 2
torna. Det gör så också på det hela, men
vi måste ju se oss om i alla hörn, då vi,
likt Diogenes, gå ut i den ädla föresatsen
att söka menniskor:
Solen, den sol, som tränger djupare och
längre ned sina lifgifvande strålar än sjelfva
det väldiga ljusklotet på firmamentet, gläd-
jens sol trängde sig så småningom genom
de täta skuggorna in i Sigurdsonska famil-
jens boning.
Det var icke längre nöden, som med sitt
aftärda anlete tittade in genom dörrsprin-
gan each hviskade till den förtviflande hus-
modren: "Släck inte lampan ännu, du har
inte trälat nog för de dina", det var tref-
naden, med rosor på den rundade kinden,
som nickade från hvarje vrå och pratade
så fryntligt: "I haä’n det ju inte så illa här-
inne, der flammar brasan i kakelugnen, och
framför den steka barnen äpplen, som de
fått af gubben Ripa, han, som i sin ord-
ning alltid begåfvas af presidentens frikostiga
hushållerska, han, som nu vid det lifliga
eldskenet slöjdar på en kökshylla åt fru
Aurora. — I ha’n ju till och med en sim-
pel, men värmande matta på golfvet, hvitt
öfverdrag på stolarne och blomkrukor i fön-
stren, ocb, bättre än allt annat, I han idel
småleenden mot hvarandra, då era ögon
mötas."
"Och all denna förändring åstadkommen/
af så litet" —- höra vi millionären yttra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
