Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XXXVIII. Den svenska glasindustrien, af Josua H. Kjellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nader på denna sak, för hvilken han slutligen blef martyr. Äfven smältugnar
af fransk-belgisk konstruktion för direkt eldning med stenkol hafva under de
allra sista åren börjat användas.
Huruvida det ena eller andra slaget är att föredraga, beror på lokala
förhållanden. För tillverkning af fönster- och buteljglas användas numera
hufvudsakligen de s. k. vann- eller bassinugnarna, i hvilka glasmassan smältes
direkt i ugnen utan användning af degel. Dessa ugnar äro antingen
kontinuerliga, i hvilka smältningen sker samtidigt med, att glasblåsningen dag och
natt pågår, eller enkla vannor, i hvilka massan först under särskild tid
smältes och därefter under annan tid bearbetas. Eldningen sker med gas, och
ugnarna äro försedda med regeneratorer dels efter Siemens, dels efter Nehses
system. Att alla öfriga till glastillverkningen hörande ugnar och andra
anordningar undergått de förändringar, som betingats af smältugnarnas och nyare
arbetsmetoders beskaffenhet, torde knappast behöfva nämnas.
Det bearbetade glaset är, om man ser på arbetsmetoden, antingen blåst,
gjutet eller pressadt och delas efter sin form i planglas, t. ex. fönster- eller
spegelglas, och »hohlglas», under hvilken senare benämning man sammanför
allt slags hushållsglas m. m.
Såsom förut är antydt, omfattade den första glastillverkningen i Sverige
endast »hohlglas», mest hushållsglas, men äfven lyxvaror. Vi erinra i det
senare afseendet om de vackra pokaler och andra artiklar, som, tillverkade vid
Kungsholms glasbruk efter venetianska förebilder, numera förvaras i
Nationalmuseum och vitna, att konstfärdigheten vid detta bruk var ganska högt
uppdrifven. Sedermera tillkom vid nya bruk äfven fönsterglastillverkning,
hvarjemte fläsk- och buteljtillverkningen i mån af landets växande behof tilltog.
De olika varuslagen utfördes vid en ugn, och i allmänhet kan sägas,
att hvarje bruk försåg sin ort med hela dess behof af olika glasvaror. Enär
emellertid framställningen af de olika glassorterna tarfvade olika
anordningar, medförde tillverkningen vid samma ugn af vidt skilda slags varor
stora olägenheter. När därför konsumtionen blef större och
kommunikationerna lättare, så att en betydligare tillverkning kunde afsättas, började man
använda särskilda ugnar för de olika glassorterna och fortgick sedermera i
denna rigtning, så att numera de olika bruken egna sig åt hvar sin olika
tillverkningsgren. Så hafva vi bruk, där man endast tillverkar fönsterglas, och
andra, där man endast gör buteljer, o. s. v.
Varutillverkningen skedde i början efter de metoder, som användes af
de inkomna italienska och tyska arbetarne. Då hvarje pjes blåstes och
utarbetades på fri hand med de enklaste verktyg, är lätt alt inse, att den
arbetsskicklighet, som erfordrades för åstadkommande af en korrekt utförd pjes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
