Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLIII. Närings- och njutningsmedel, af Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vida öfvervägande delen af importen faller på Norge; också hafva
på sista åren liere norska fabriker anlagt filialer i Sverige. Margarin var
ut-stäld af 2 svenska och 3 norska firmor.
Mineralvatten* af olika sammansättning förekomma mångenstädes i
naturen och hafva vid resp. brunnsorter fått en vidsträckt användning som
helsovatten. Isynnerhet är Sverige rikt på jernvatten af olika styrka, så i Medevi,
Porla, Karlstad, Ronneby m. fl. Äfven finnas några svaga jod- och saltvatten.
Däremot saknas andra slag af helsovatten. Dock tillverkas numera de
vigtigaste helsovattnen artificielt och af utmärkt beskaffenhet vid flere fabriker
i landet. Denna industri har för sin höga ståndpunkt att tacka i första
rummet A. T. Alméns i början af 1870-talet utförda jemförande undersökningar
öfver naturliga och konstgjorda mineralvatten. Man skiljer mellan helsovatten,
hvilka tillverkas af destilleradt vatten med behöriga, kemiskt rena salter, så
alt de erhålla alldeles samma sammansättning som motsvarande naturliga
vatten, och läskedrycker, på hvilkas beredning ej nedlägges samma omsorg.
En fabrik, hvars helsovatten vunnit mycket erkännande, är Apotekarnes
mineralvattenfabrik i Stockholm.**
År Antal fabriker Tillverknings- värde kr. Importvärde kr, Exportvärde kr.
1875 139,379 99,509 2,286
1880 — 398,0(51 51,138 4,074
1885 ..-1 — 541,178 42,968 2,988
1890 605,922 41,889 3,045
1895 1,322,357 43,409 9,749
1896 159 1,678,800* 38,409 17,587
1897 190 1,970,700 42,476 17,802
Ättika. Den i handeln förekommande ättikan är i stort sedt af två
slag, spritättika och träättika. Den förra beredes af alkoholhaltiga vätskor
genom inverkan af ättiksvamp vid riklig tillgång på luft, den senare erhålles
vid torrdestillation af trä, företrädesvis löfträ. Medan spritättikan i följd af
sitt framställningssätt vanligen är ganska svag, under 8 °/0 ättiksyra, erhålles den
renade träättikan fabriksmessigt i form af ätliksyrehydrat (= 100 ^ättiksyra).
Vid användning i matlagningen måste träättikan utspädas med mycket vatten.
* I den officiela statistiken sammanföras från och med 1896 mineralvatten* och
läske-drycksfabriker, så att mineralvatten, sockerdricka, lemonad m m. äro inbegripna i
tillverkningsvärdet.
* Se vidare under Kemisk industri sid. 678.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
