Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilson och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILSON OCH KRIGET. 65
nog av att hylla millionärer — är det helt naturligt,
att då de främsta universitetens rektorer yttra sig i
nationens livsfrågor, de också ha de bildades öra i
allra högsta grad. Det torde ej vara för mycket
sagt, om man påstår att de stora amerikanska
universiteten, på det mest lysande sätt understödda av
rikmännen och på senaste tiden också försedda med
ypperliga lärda krafter, äro en fristad och
bildningsoas i det larmande, tomma och överhettade
amerikanska livet och en naturlig motvikt till de väl
hänsynslöst materialistiska strömningar, som genomgå
nationens alla lager.
Wilsons litterära essayer visa, att han tyckes
nästan uteslutande påverkas av den anglosachsiska
bildningen. Man får så ofta, då det gäller denna ras
liksom då frågan är om fransmän, en känsla av att
bildningen är enspråkig — d. v. s. Wilson både
»läser grekiska och skriver Stenografi» — men han
verkar monoglott i hög grad, och de ord han i en av
sina essayer yttrar om Schopenhauer göra en litet
fundersam, om han ens på engelska läst något av eller
om denna sin diametrala motsats. Men det är
egentligen de engelska politiska stilisterna, Burke, Bagehot
m. fl., som intressera Wilson. Man frågar sig
emellertid, om ej något av den naivitet, varmed ännu
mer begåvade personer än Wilson i Amerika och
Frankrike bedöma företeelser utom sin språkgräns,
beror på denna kinesiska språksjälvtillräcklighet.
9—170699. Laurin, Alla ha rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
