Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
et
kx
rs
vu
äv
M
I
Yr
118
vaktmästarne fjeskade ifrigt omkring, tills en vigtig
man inträdde, bugade sig, och gick fram till anföra-
rens plats; då, vid en rörelse af hans taktpinne,
uppstod en allmän resning bland de hvita förklädena,
och barnen uppstämde nationalsången med späda,
gälla röster, men med berömvärdt aktgifvande på
takt och ton. Medlidande och fosterlandskärlek
bidrager att framkalla en storm af applåder, och de
små flickorna satte sig åter, strålande af en oskyldig
tillfredsställelse.
Derpå följde ett pianonummer, hvarefter en ung
man, med håret i pittoresk oordning och hvad hans
vänner kallade ”en musikalisk panna sprang upp
för trappstegen till estraden, fattade ett musikhäfte,
med ett par i trånga handskar inklämda händer, och
började med en hes tenor sjunga:
«En blyg viol vid vägen stod.”
Hurudan sången för öfrigt var, var omöjligt att
upptäcka, ty den enkla vackra melodien hade allde-
les försvunnit i en mängd variationer och slutade med
en drill, hvarvid ansträngningen framkallade en mörk
rodnad på den musikaliska pannan, och gjorde, att
den unge mannen var alldeles andfådd, här han slut-
ligen bugade sig och gick ut.
tNu kommer hon! O onkel, mitt hjerta klappar
som om det vore jag sjelf, som skulle sjunga," hvi-
skade Rosa, kramande Dr Alecs arm, då pianot rul-
lades längre fram, mnotställaren sköts åt sidan, och
allas ögon riktades mot dörren, varigenom de med-
verkande inträdde. ;
Hon glömde alldeles att gifva akt på Archie,
och detta var kanske så godt, det; ty hams hjerta
klappade nästan hörbart, när han satt der och vän-
tade på sin Phebe. Och så kom ändtligen den ståt-
liga Phebe, — icke genom dörren på hvilka alla blickar
riktades, — utan hon trädde fram ur barnhopen, der hon
hade suttit obemärkt i skuggan af den stora orgeln; hon
trädde fram i allenkelhet i sin mörkröda klädning, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
