Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort, där i vårlig festglans hvilar jorden. Hon
är det, som uppenbarar taflan.
Ty icke det inre tillbedjandet, den i
mysteriet försjunkna själens andakt är det Ghirlandajo
velat gifva. Utan det stora dramatiska
ögonblick, det fröjdefullt upprörda moment, då all
världen nalkas Herren.
Ej en, ej tio, ej tusen, nej hela världen,
djuren på marken, örterna i lunden, fältens vind.
Och vårljuset, som i underbar skönhet
förklarar landskapet, där höjder och vatten och
himmel stråla klait, låter dig förstå allt det andra:
Josef, som vänder sig hastigt, skyggande
med handen öfver pannan i häpen undran öfver
det märkliga tåget, hästarnas vrenskningar och
frustningar, männens dansande gång, klädda i
purpur, smaragd och indigo klingande i solen
och i blixtrande lansar, blänkande hjälmar och
vajande plymer, fårahjorden, där den betar i
idyllisk söndagsro och den genom allt detta
betagna Maria, som i ett ögonblicks
rörelsemät-tad stämning höjer händerna tillbedjande mot
sin lifsfrukt.
Denna högtidsfröjd sträfvar nu Ghirlandajo,
låt vara helt svagt efter nutida begrepp, att få
bruten fram genom skilda temperament. I det
sätt hvarpå gestalterna söka Kristus, visa de
sig själfva.
Det är det, som skiljer Ghirlandajo från
t. ex. en Perugino, en Boticelli, en Giotto, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
