Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Båten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är ganska rätt, som du säger, August», sade
mormodern, »när man har godt hjärta, så är man
tacksam mot ett djur lika väl som mot en männniska.
Jag skall också alltid minnas de tjänster, Cadichon
har gjort oss, och hända hvad som hända vill, så
skall jag aldrig göra mig af med henne.»
»Men mormor», sade Camilla, »det är icke länge
sedan mormor ville skicka henne till kvarnen.»
»Men jag skickade ändå icke dit henne, mitt kära
barn», sade mormodern. »Det är sant, att jag tänkte
på det ett ögonblick, sedan hon hade uppfört sig så
illa mot August, och med anledning af en mängd
elakheter, som hela huset klagade öfver. Men jag
beslöt att behålla henne här till vedergällning för
hennes gamla tjänster. Nu skall hon icke allenast
stanna här, utan jag skall se till att hon skall få det
godt.»
»Tack, tack, mormor!» ropade Jakob och tog
mormodern om halsen, så att han var nära att kväfva
henne. »Det är jag, som alltid vill sköta Cadichon.
Jag skall hålla af henne, och hon skall hålla af mig
mer än någon annan.»
»Hvarför, min lilla Jakob», sade mormodern, »vill
du, att Cadichon skall hålla af dig mera än alla de
andra? Det är icke rättvist.»
»Jo, mormor, det är rättvist», sade Jakob, »ty jag
tycker mycket mera om henne, än de andra göra,
och när hon var obeskedlig och ingen af de andra
brydde sig om henne, så höll jag ändå af henne
litet ... ja, till och med ganska mycket», tillade han
skrattande. »Är det icke sant, Cadichon?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
