Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemna ett folkrikt och väl odladt land i Wandalernes händer.
Genserik förfor med största grymhet, uti de Romerska landskaperna å
Afrikas kuster. Städer förstördes, byar uppbrändes, åkerbruket och
vinplanteringarne ödelades. Efter 7 års härjande med eld och svärd
afslöt Genserik år 435 fred med kejsar Walentinianus III, hvilken
derefter å hela Afrikas kust icke ägde i behåll annat än staden
Karthago. Två år derefter blef äfven Karthago intaget, och Wandalerne
utbredde sina vapen ända till Egypten, samt tvungo de Öster- och
Vesterländske kejsarne att till sig afträda alla sina gamla
anspråk på Afrika. Genserik började sin regering med sjöröfveri och
plundringar. År 455 öfversände han en flotta ifrån Tunis till Rom,
hvilket intogs och under fjorton dagars tid utplundrades af
Wandalerne. År 476 blef Genserik, genom en då afslutad fred med både
Vestra och Östra kejsaredömet, uti ostördt åtnjutande af alla sina
eröfringar. Wandalerne voro de första sjöröfvare på Afrikas kuster,
ett näringsfång, som från denna tid blifvit derstädes idkadt med
förmån.
Men Wandalernes herravälde i Afrika varade ej längre än 106
år. Då Genseriks efterträdare, hvilka icke egde sin stamfaders
tapperhet, och voro försvagade af vällust och veklighet, stredo med
hvarandra om öfverväldet, förenade sig en hop fria Berber samt
Romare ifrån Atlasbergen och det inre af landet emot Wandalerne.
Detta tillfälle begagnade den Grekiska kejsaren Justinianus, att göra
Roms och Konstantinopels gamla anspråk gällande, och skickade sin
tappre härförare Belisarius att inkräkta det förlorade Afrika.
Wandalerne blefvo slagne, alla fasta städer intagne och deras konung
Gelimer fördes år 534 såsom fånge i triumf till Konstantinopel.
Grekiska ståthållare tillsattes derefter längs hela kusten, och
dem ålades, bland annat, att äfven utvidga sina landskaps gränser,
hvilket bevisar, att fria och oafhängiga stammar, som hvarken
erkänt det Romerska eller Vandaliska väldet, och troligen lika litet
det Grekiska, innehade vissa bergstrakter af Mauritanien.
Wandalernes välde öfver Norra Afrikas kustländer var det mest
förhatliga för landets invånare. De hade befästat det genom landets
härjande, och utrotandet af fem millioner menniskor. Religionshatet
hade äfven bidragit att göra Wandalerne mera afskydda; ty
de införde den Arianska läran, hvilken icke erkände Kristi gudom,
i stället för den så kallade Romersk katholska.
Vid Wandalernes ankomst till Afrika räknades derstädes
omkring 700 katholska prester, hvilkas öfverhufvud hade sitt säte uti
Karthago; men var beroende af Petri efterträdare i Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
