Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åvägabragte omsider en förening med Araberna. Hassans efterträdare, Musa,
eröfrade alla ännu återstående Grekiska fästen, och förmådde
Berberne att förstärka hans här med flera tusen man. Han underkufvade
icke allenast de norra kusterna ända till Tingis och Atlantiska
hafvet, utan lade äfven Berbernes inre besittningar under kalifen i
Damaskus. Vid det sjunde århundradets slut kan man anse den
Grekiska magten besegrad i Afrika, hvarest antalet af den kristna
lärans bekännare i samma mån dagligen minskades.
Sedan Musa stadgat en Arabisk regering och gjort Mahomets
lära rådande i dessa Afrikanska stater, vände han sina blickar emot
Spanien, som då innehades af West-Götherne, hvilka äfven ägde
några besittningar uti Afrika.
Den uti södra Spanien regerande Göthiska konungen Roderik
hade våldtagit den sköna Kava, dotter till en af hans ståthållare,
vid namn Julianus. Denne, som bodde någonstädes uti det
nuvarande Maroccanska landet, underrättad härom, beslöt att hämnas,
och blifva förrädare emot fäderneslandet och sina oskyldiga
medborgare. Julianus uppgjorde derföre en plan med Arab-anföraren
Musa, att anfalla konung Roderik och bemägtiga sig Spanien; men
Musa misstrodde Juliani upprigtighet, och ville afvakta sin herres,
kalifen Walids bifall, för att med en mindre trupp sätta Juliani
tillgifvenhet på prof. Musa skickade sin general Tarek öfver till
Spanien, med en ringa styrka, som landsteg under berget Calpe,
hvilket efter anföraren fick namnet Gibel-Tarek (Tareks berg), nu
Gibraltar. Han intog och plundrade flera orter, samt återvände till
Tingis med rikt byte och säkra bevis om Juliani upprigtiga bistånd.
Musa begaf sig nu, med en ansenlig styrka, öfver till Spanien, slog
Roderik, förstörde hans härar och gjorde omkring år 715 slut på
West-Göthernes välde, som varat derstädes öfver 300 år.
Sedan Araberne i Spanien, vanligen kallade Maurer, omkring
år 750, uppsagt kalifen i Damaskus all lydnad och förklarat sig
oberoende, lyckades det äfven ståthållaren i Afrika, Ben-Aghleb, som
residerade uti Kairvan, att, vid slutet af åttonde århundradet,
undandraga sig detta öfverherrskap. Kalifen i Damaskus synes icke
hafva användt någon synnerlig ansträngning, att till lydnad återföra
de upproriska stater, som i Afrika gjorde sig oafhängiga. Ben-Aghleb
var en man af sällsynt förtjenst, och gjorde sig älskad genom
rättvisa, minskade pålagor samt många goda regent egenskaper. Hans
efterkommande, under namn af Aghlebiter, bibehöllo kalifatet i
Afrika, till omkring början af nionde århundradet. Under tiden hade
en Arab, vid namn Edris, en afkomling af den bekante Ali,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
