- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
281

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vår ande har tillväxt i den mån våra
undersökningars sfer vidgat sig, och våra tankar,
frigörande sina vingar från de band som fästat dem
vid den jordiska bostaden, hafva uppstigit i
rymderna och der riktat sig med nya kunskaper,
resultatet af deras djerfva flykt. Sjelfva vårt hjerta har
ej kunnat förblifva främmande för dessa
undersökningar, och mer än en gång har naturens sublima
skådespel kommit det att klappa af helsosamma
rörelser.

Emellertid äro hvarken vår ande eller vårt hjerta
ännu tillfredsställda.

Det stora arbete, hvarmed vi hittills sysselsatt
oss, har undervisat oss i verldens vetenskap; det
har upplyst oss om vår jords och dess invånares
verkliga värde; det har isolerat oss som lika många
betydelselösa varelser, hvilka försvinna bland
verldarnas oändliga mängd; det har visat oss vårt elände
och vår underlägsenhet. Det är godt. — Men arbetet
skulle vara ofulländadt, om vi stannade här.

Vi vilja ej på några vilkor vara isolerade från
den öfriga verlden; vi äro alls icke belåtna med
att sitta kalla och likgiltiga i tomrummets midt
och att känna oss som främlingar i denna
skapelsens omätliga stad. Våra rättigheter som
medborgare finnas inristade i våra själars djup och på våra
menskliga pannor; vi hvarken vilja eller kunna
undandraga oss deras röst. Berättigade sträfvanden
framträda hos oss: vi vilja känna de obekanta band
som binda oss vid själarnas universela lif. Detta
är den bön som ur våra hjertans djup stiger mot
stjernornas himmel.

Praktfulla stjernor, som lysen i ethern, J
hafven nu framträdt för oss under eder lysande
omklädnad! Vi hafva stigit ända till de aflägsna
regioner af rymden, der J fullborden edra lopp; vi
hafva följt edra omätliga banors bugtiga linier; vi
hafva iakttagit de förändringar som af ljusets och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free