Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.
oss det för våra förtjänsters skull skyldig’. Men våra
motståndare drifva här gäck med Kristi ord. Först kasta de om dem
och använda dem gentemot oss. Så mycket mera, säga de,
kan det sägas: När I hafven trott allt detta, så sägen: Vi äro
onyttiga tjänare. Därefter tillägga de, att gärningarna äro
onyttiga för Gud, men för oss äro de för visso icke onyttiga.
Här ser man, huru motståndarna hafva sin lust i barnsliga
spetsfundigheter. Men ehuru vi anse dessa orimligheter föga
värda att vederlägga, så vilja vi dock i korthet svara därpå.
Deras sätt att omkasta Kristi ord är alltigenom orimligt. Först
och främst missförstå motståndarna alldeles ordet tro, ty
skulle det för oss betyda blott en historisk kunskap, sådan den
kan finnas äfven hos de ogudaktiga och djäflarna, då skulle
det vara en riktig slutsats af våra motståndare, att tron vore
onyttig, och de skulle hafva rätt i att säga: När I hafven trott
allt detta, så sägen: Vi äro onyttiga tjänare. Men vi tala icke
om den historiska kunskapen utan om förtröstan på Guds
löfte och hans barmhärtighet. Och denna förtröstan på löftet
bekänner, att vi äro onyttiga tjänare, ja denna bekännelse, att
våra gärningar äro utan all förtjänst, den är själfva trons röst,
såsom vi se af Daniels nyss anförda exempel och ord: icke i
förlitande på kvad rättfärdigt vi gjort nedlägga vi våra böner
inför dig o. s. v. Tron frälsar nämligen, i det den omfattar
barmhärtigheten eller nådelöftet, fastän våra gärningar är utau
all förtjänst. Därför drabbar det icke oss, när våra
motståndare omkasta Kristi ord och vändande dem mot oss säga: När
I hafven trott allt detta, så sägen: Vi äro onyttiga tjänare,
nämligen emedan våra gärningar äro utan all förtjänst. Vi lära
nämligen med hela Kristi församling, att vi genom
barmhärtighet frälsas. Men om de vilja draga slutsatsen att liksom vi
säga: När du har gjort allt detta, så förtrösta icke på dina
gärningar, så borde vi ock säga: när du har trott allt detta, så
förtrösta icke på Guds löfte, är härpå att svara, att detta
ingalunda är ett riktigt sammanhang, utan det är fråga om alldeles
olika saker. I de båda satserna äro såväl grunderna som
föremålen för förtröstan alltigenom olika. I den förra är clet fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
