Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - (Om Augsburgska bekännelsens adertonde artikel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
AUGSBURGSKA - BEKÄNNELSENS APOLOGI.
frånkänna den all frihet. Det är visserligen förträffligt sagdt,
men hvad är det för skillnad emellan pelagianerna och våra
motståndare, när de bådadera mena, att människorna utan den
helige Ande kunna älska Gud och hålla Guds bud, såvidt det
rör handlingarnas väsende (deras innersta syfte och
bevekelsegrund) samt att de genom gärningar, hvilka förståndet utan den
helige Ande kan utföra, förtjäna nåd och rättfärdiggörelse?
Huru många orimligheter följa icke af dessa pelagianska
meningar, som med stor myndighet läras i skolorna. Dessa
meningar vederläggas med stor ifver af Augustinus, som härvid
följer Paulus, och hans mening hafva vi förut i artikeln om
rättfärdiggörelsen anfört. Icke heller fråntaga vi den mänskliga
viljan dess frihet. Den mänskliga viljan har frihet att välja
med afseende på gärningar och ting, som förnuftet af sig själft
kan fatta. Hon kan i någon mån åstadkomma en borgerlig
(utvärtes) rättfärdighet eller en gärningarnas rättfärdighet, hon
kan tala om Gud, visa Gud en viss dyrkan med utvärtes gärning,
lyda öfverhet och föräldrar och med hänsyn till den utvärtes
gärningen hålla sina händer ifrån dråp, äktenskapsbrott och stöld.
Då förnuftet och omdömet om de ting, som hör sinnevärlden
till, ännu finnas kvar i människonaturen, så finnes ock
förmågan att välja mellan dessa ting kvar liksom friheten och
förmågan att åstadkomma en borgerlig (utvärtes) rättfärdighet.
Skriften kallar nämligen det en köttets rättfärdighet, hvilket
den köttsliga naturen, d. v. s. förnuftet af sig själft kan
åstadkomma utan den helige Ande. Likväl är den onda begärelsens
kraft så stor, att människorna oftare lyda sina onda lustar än
sitt riktiga omdöme. Och djäfvulen, hvilken är verksam
i otrons barn, såsom Paulus säger i Ef. 2: 2, upphör icke att
egga den svaga naturen till allehanda missgärningar. Dessa
äro orsakerna till att äfven den borgerliga (utvärtes)
rättfärdigheten är sällsynt ibland människorna, såsom vi ju se, att
icke ens filosofer, som synas hafva eftersträfvat den, hafva
ernått densamma. Falskt är dock påståendet, att en människa,
som stående utom nåden gör lagens gärningar, icke skulle synda.
Och våra motståndare tillägga ytterligare, att dylika gärnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
