Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - (Om Augsburgska bekännelsens adertonde artikel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om människostadgàrna i kyrkan.
249
gar genom att liksom komma nåden till mötes förtjäna
syndernas förlåtelse och rättfärdiggörelsen. Detta påstående är falskt,
ty utan den helige Ande äro människornas hjärtan utan
gudsfruktan och utan förtröstan till Gud, de tro icke, att Gud
bönhör dem, förlåter dem, hjälper och beskyddar dem, och
därför äro de ogudaktiga, Men ett dåligt träd han iche bära god
fruht (Matt. 7: 18) och utan tro är det omöjligt att tächas Gud
(Ebr. 11: 6).
Därför, ehuru vi medgifva, att den fria viljan har frihet
och förmåga att åstadkomma lagens utvärtes gärningar, så
tillskrifva vi densamma icke förmågan till de andliga gärningarna,
nämligen att verkligen frukta Gud, verkligen tro på Gud,
verkligen vara öfvertygad om och veta, att Gud har omsorg om
oss, bönhör oss, förlåter oss o. s. v. Dessa äro den första
taf-lans gärningar, hvilka människohjärtat icke utan den helige
Ande kan åstadkomma, såsom Paulus säger i 1 Kor. 2: 14:
En naturlig männisha, d. v. s. en människa, som brukar endast
naturliga krafter, fattar iche det som tillhör Guds Ande.
Detta skulle människorna kunna inse, om de öfvervägde, huru
deras hjärtan tänka om Guds vilja, om de verkligen äro
öfver-tygade om att Gud drager försorg om dem och bönhör dem.
Denna tro är äfven för de heliga svår att fasthålla, och huru
orimligt är det då icke att den skulle finnas hos de ogudaktiga.
Men vi få den, såsom vi förut hafva sagt, då våra förskräckta
hjärtan höra evangelium och däraf få tröst.
Det är därför till nytta att göra denna uppdelning, att en
borgerlig (utvärtes) rättfärdighet tillerkännes den fria viljan,
men den andliga rättfärdigheten den helige Andes ledning hos
de pånyttfödda. Detta tjänar ock till att bibehålla en utvärtes
tukt, emedan alla människor i lika måtto må veta, såväl att
Gud kräfver den borgerliga (utvärtes) rättfärdigheten, som ock
att vi i någon mån kunna åstadkomma densamma. Emellertid
visas härmed äfven hvilken skillnad det är emellan den
mänskliga och den andliga rättfärdigheten, emellan filosofiens lära
och den helige Andes lära, och man kan förstå hvartill den
helige Ande behöfves. Icke heller är denna fördelning af oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
