Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hans huvud för att viga honom åt döden, varpå han stenades
utanför lägret (3 Ms. 24: 10—14). Gud hade utsett Josua till Moses’
efterträdare, Moses hade välsignande lagt sin hand på honom; han
hade alla erforderliga förutsättningar och en mångårig övning och
erfarenhet, men när dagen kom för hans egentliga tjänstgöring, då
fördes Josua fram inför överstepresten Eleasar och inför hela
menigheten, varpå han offentligen och högtidligen avskildes eller
invigdes till sin maktpåliggande livsgärning, såsom det heter:
"Eleasar lade sina händer på Josua och insatte honom i hans ämbete, såsom
Herren hade sagt genom Moses" (4 Ms. 27: 23). På ett liknande sätt
invigdes leviterna till tjänstgöring i helgedomen (4 Ms. 8: 5, 14).
Icke var handpåläggningen och bönen valet eller fullmakten att
tjäna, men väl den offentliga bekräftelsen på den gudomliga eller
mänskliga kallelsen. Ett konungaval och en kröning är icke samma
sak, men det senare är en bekräftelse på det förra. På samma sätt
med ett presidentval och en installation. Ingen blir heller genom
ordinationen predikant, pastor, lärare eller missionnär, men
ordinationen är en bekräftelse på hans kallelse och lämplighet för tjänsten.
Församlingen är den, som ensam har makt eller rättighet att
besluta och företaga denna handling. De som utföra densamma äro att
betrakta såsom församlingens ombud eller representanter. Det är
onekligen en högre och betydelsefullare gärning att välja en
församlings tjänare än att avskilja honom. Om församlingen är den, som
gör det förra, vem, om icke just hon, är berättigad att låta verkställa
det senare?
Under apostlarnas dagar verkställdes avskiljandet av apostlarna
själva (Ag. 6: 6; 14: 23; 2 Tm. 1: 6), av deras medhjälpare eller
evangelisterna (1 Tm. 5: 22; Tt. 1: 5) samt av de äldste eller
församlingslärarna (1 Tm. 4: 14). Ibland oss sker det genom de äldste,
pastorerna, eller genom de män, åt vilka församlingen giver det i
uppdrag (Jmf. Ag. 13: 13).
Apostlarna meddelade stundom genom handpåläggning Andens
utomordentliga gåvor (Ag. 8: 17; 19: 6; 2 Tm. 1:6). Detta är något
för apostlakallet egendomligt, och som apostlarna icke hava några
efterträdare i ämbetet, har icke heller någon efter deras dagar ägt
nämnda makt. Avskiljandet av äldste, evangelister, predikanter,
missionärer och diakoner medels bön och handpåläggning har således
alls ingenting att skaffa med meddelandet av Andens utomordentliga
gåvor.
•803
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
