Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta högtidliga avskiljande, denna offentliga invigning i den
tjänst, till vilken församlingen kallat, kan icke annat än hava sin
stora betydelse, för den som avskiljes och för församlingen. Och
då det var ett iakttaget bruk i apostlarnas dagar att avskilja äldste och
diakoner, två stående kall i församlingen, med bön och händers
på-läggning, varför skulle nutidens församlingar avvika därifrån? Nya
förbundet lär denna anordning i ord och föredöme.
Från katolsk, högkyrklig och biskoplig synpunkt är ordinera
detsamma som att insätta någon i prestämbetet, göra någon till prest
eller bekläda någon med rättighet att utföra presterliga sysslor eller
till predikokallet hörande förrättningar.
När den s. k. "kyrkan" en gång beträtt avvikelsens stråt, uppkom
inom henne bland annat även trenne ämbeten: biskopens, prestens
och diakonens, vilka skulle motsvara överstepresten, presten och
le-viten i gamla förbundet. Prest (hiereus) betyder offrare, och nya
testamentet vet icke av någon annan prest än Jesus Kristus (Eb. 2:
17; 3: 1; 4: 14, 15; 5: 5, 1, 10, 11, 15, 17, 21; 6: 20; 7: 26; 8:
1; 9: 11; 10: 21) eller något annat presterskap (hierateuma) än det
heliga, konungsliga presterskapet (1 Pt. 2: 5, 9; Ub. 1: 6; 5: 10;
20: 6), som till begreppet sammanfaller med de heligas samfund,
de troendes församling. Rättigheten att predika, döpa, bryta bröd
o. s. v. tillkommer den, som av församlingen därtill fått uppdrag,
vare sig han är ordinerad eller ej.
Inre kallelse, Andens maning och yttre kallelse genom
församlingen berättigar en person till utförande av till predikokallet hörande
förrättningar.
Den fallna "kyrkan", som uppsatte en kyrkoordning med den
le-vitiska tempeltjänsten till mönster, kom till en uppdelning av
församlingen i två skilda grupper, "andliga och världsliga", "det andliga
ståndet och folket", "prester och lekmän", presterna ett särskilt skrå
eller orden på en högre ståndpunkt än folket. Denna onda åtskilnad
envisas att fortleva i det allmänna tänkesättet, även där man helt
frångått det biskop liga systemet. Man talar till och med om
"bap-tistprester". De fria samfunden anse sina "prester" lika goda som t.
ex. en statskyrkas o. s. v. Det förmärkes missnöje på vissa håll,
emedan de fria samfunden ej givas den hedern att räknas till
"kyrkan", utan kallas "utomkyrkliga." "Lekmän" till skillnad från ordets
tjänare användes i tal och skrift, och "lekmännen" bilda
brödraförbund, sysslande med vissa angelägenheter såsom’ deras eget ärende.
•804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
