Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Monk avslöjar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
gen skulle Lamberts armé ännu räcka i tjugo dagar. Men då
något faller, påskyndas fallet genom sin egen tyngd och
hastighet, så att hundra avlägsnade sig första dagen, fem hundra
på den andra och tusen på den tredje. Monk trodde, att det
nu var kommet till medeltalet. Men från tusen steg
rymningen snart till två tusen, sedan till fyra tusen, och åtta dagar
därefter fattade Lambert, som ganska väl insåg omöjligheten
att numera antaga någon drabbning, i fall den erbjödes
honom, det förnuftiga beslutet att under natten bryta upp och
återvända till London, i avsikt att förekomma Monk och åter
förstärka sig med spillrorna av militärpartiet.
Men fri och obekymrad, ryckte Monk som segrare an mot
London, i det han förökade sin armé med alla obestämda
partier i sin väg. Han slog läger vid Barnet, det vill säga fyra
mil från London, älskad av parlamentet, som trodde sig i
honom äga en beskyddare, och väntad av folket, som önskade,
att han skulle förklara sig, för att rätt kunna bedöma honom.
D’Artagnan till och med kunde ej genomskåda hans avsikter.
Han blott aktgav och beundrade. Monk kunde ej, med ett
förut fattat beslut, intränga i London utan att där stöta på ett
borgerligt krig. Han underhandlade därför någon tid.
Plötsligt, utan att någon väntade sig det, lät Monk ur London
förjaga militärpartiet och slog sig på parlamentets befallning
ned mitt ibland borgarna i City; därefter, då dessa höjde sina
rop mot Monk, och soldaterna själva anklagade sin chef,
förklarade Monk, som nu såg sig säker på majoriteten, för
parlamentet, att det måste avträda, avsluta sina sammanträden
och avstå sin plats åt en styrelse, som icke vore ett åtlöje.
Monk uttalade denna förklaring, stödd på femtio tusen svärd,
med vilka under hurrarop av yrande glädje på aftonen
förenade sig fem hundra tusen invånare i den goda staden
London.
Äntligen, i samma ögonblick folket, efter sin triumf och
sina muntra gästabud på öppen gata, blickade efter någon
härskare, som det kunde giva sig, erfor man, att ett fartyg
avseglat från Haag, medförande Karl II och hans lycka.
- Mina herrar, sade Monk till sina officerare, jag far nu
den rättmätige konungen till möte. Den, som är mig tillgiven,
följe mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
