Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Monk avslöjar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
som han uttryckte sig, alldeles onödigt gjort sig den mödan
att utsticka ett läger för tjugo tusen man, då däremot ett
tunnland jord varit tillräckligt för den korpral och de femtio
gar-dister, vilka måhända skulle förbliva honom trogna.
Strax efter sin ankomst antog Monk det aftonen förut av
Lambert framställda förslaget om en sammankomst mellan
båda generalerna, vilket förslag Monks officerare avböjt under
förevändning, att generalen vore sjuk. Denna sammankomst
var varken långvarig eller intressant. Lambert fordrade en
trosbekännelse av sin medtävlare. Denne åter förklarade, att
han ej hyste annan mening än majoriteten. Lambert frågade,
om det icke vore bättre att avgöra tvisten genom ett förbund
än genom en drabbning. Monk begärde åtta dagars
betänketid. Lambert kunde ej neka honom den, och likväl hade han
vid sin ankomst hotat med att uppsluka Monks hela här. När
också vid den sammankomst, Lamberts soldater otåligt
väntade, ingenting, varken fördrag eller drabbning, beslöts,
började den upproriska armén, såsom d’Artagnan förespått,
föredraga den goda saken framför den dåliga och parlamentet, så
kringskuret det också var, framför det prunkande intet i
general Lamberts planer.
För övrigt erinrade man sig de goda måltiderna i London,
överflödet av ale och sherry, som borgerskapet i City bestod
sina vänner soldaterna; man betraktade med fasa det svarta
kommissbrödet, det grumliga vattnet i Tweedfloden, allt för
salt att drickas och allt för litet salt att begagnas i
fältkitt-larna, och man sade för sig själv:
- Skulle vi icke må bättre på andra sidan? Stekes och
brassas det icke nu i London för Monk?
Från denna stund hörde man ej omtalas annat än
rymningar vid Lamberts armé. Soldaterna lockades av
grundsatsernas makt, enär de, liksom disciplinen, utgöra ett nödvändigt
band för varje i och för något visst ändamål upprättad kår.
Monk försvarade, Lambert angrep parlamentet. Monk hade
lika litet som Lambert lust att understödja parlamentet, men
han hade skrivit det på sina fanor, varför också alla av
möt-satta partiet nödgades skriva på sina: Uppror, vilket klingade
allt för illa i puritanska öron. Man övergick därför från
Lambert till Monk, liksom syndare övergå från Baal till Gud.
Monk gjorde sin beräkning: med tusen rymningar om da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
