Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Portos ångrar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
- Nu, min vän Portos, viskade han honom i örat, nu rider
du utan minsta uppehåll till Paris; du äter, dricker, sover till
häst, men förlorar ej ett enda ögonblick.
- Gott! Jag stannar ej på hela vägen.
- Detta brev till herr Fouquet, kosta vad det vill; han
måste ha det i morgon förmiddag.
- Han skall så få.
- Och betänk en sak, min bäste vän.
- Vad då?
- Att du nu rider efter ditt diplom som hertig och pär.
- Åh, för tusan! yttrade Portos med blixtrande ögon, då
rider jag hela vägen på tjugofyra timmar.
- Gör ditt bästa.
- Släpp då betslet, och framåt, Goliat!
Aramis släppte, icke betslet, utan hästens näsborrar.
Portos gav efter handen, sporrade hästen, och det ystra djuret
satte av i galopp.
Så länge Aramis kunde se Portos i mörkret, följde han
honom med ögonen; sedan han förlorat honom ur sikte, gick han
åter in på gården.
Intet tecken till rörelse hos d’Artagnan.
Den vid dörren på post utställde betjänten hade ej sett
minsta ljus, ej hört minsta buller.
D’Artagnan anade verkligen ingenting; han trodde sig
därför ha vunnit allt, då han vaknade ungefär klockan halv fem
på morgonen.
Han skyndade i skjortan fram till fönstret för att se ut.
Fönstren lågo åt gården.
Det var just i dagningen.
Gården var tom, hönsen hade icke en gång lämnat sina
pinnar.
Ej en enda betjänt syntes till.
Alla dörrar voro stängda.
- Gott, här råder fullkomlig stillhet, sade d’Artagnan för
sig själv. Men lika mycket, jag är den förste vakne i hela
huset. Jag vill kläda mig, så är åtminstone det gjort.
D’Artagnan klädde sig.
Men denna gång sökte han ej ge herr Agnans dräkt detta
borgerliga, nästan kyrkliga allvar, varom han tillförne
vinnlagt sig; genom att draga mera till om sig, genom att på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
