- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
498

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 63. Ett utslag av kunglig vrede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

- Kom i håg, att det blir för livstiden, min herre!
utropade konungen i hotande ton.

- Därpå räknar jag, svarade musketören, ty då ni en
gång tillåtit eder detta vackra drag, skall ni icke mera våga
se mig i ansiktet.

Konungen kastade häftigt ifrån sig pennan.

- Gå eder väg? sade han.

- Nej, sire med eder tillåtelse stannar jag kvar.

- Huru! Nej?

- Sire, jag kom för att helt fogligt tala med konungen;
konungen förivrade sig; det var ledsamt, men jag skall icke
dess mindre säga konungen, vad jag ämnade säga honom.

- Ni begär edert avsked, min herre! utropade konungen;
ni begär edert avsked!

- Sire, ni vet, att jag icke fäster mycken vikt vid mitt
avsked, emedan jag i Blois, samma dag eders majestät
vägrade konung Karl den million, min vän, greve de la Fére,
sedan skaffade honom, emedan jag då av konungen begärde
mitt avsked.

- Nå väl, gör det då strax.

- Nej, sire, ty nu är det icke fråga om mitt avsked. Eders
majestät fattade pennan för att skicka mig på Bastiljen;
varför ändrade ni beslut?

- D’Artagnan! Egensinnige gaskognare! Vem är
konungen, ni eller jag? Låt höra!

- Det är olyckligtvis ni, sire.

- Huru, olyckligtvis?

- Ja, sire, ty om jag vore det...

- Om ni vore det, skulle ni gilla d1 Artagnans
uppstudsighet, är det icke så?

- Jo visst.

- Verkligen?

Konungen ryckte på axlarna.

- Och jag skulle säga min musketörkapten, fortfor
d’Ar-tagnan, jag skulle säga honom, i det jag betraktade honom
med mänskliga ögon och icke med ögon, som likna glödande
kol, jag skulle säga honom: Herr d’Artagnan, jag glömde,
att jag var konung. Jag nedsteg från tronen för att skymfa
en adelsman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free