Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 79. Ännu en gång på Bastiljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B36
berättat honom, endast varit en dröm, eller om icke denna
historia utgjorde en snara, och om icke han, Fouquet, vid
ankomsten till Bastiljen, själv skulle bliva arresterad och få
dela rum med den från tronen störtade konungen. f
I denna föreställning avlämnade han under vägen iiågra
förseglade order, medan man spände för nya hästar. Dessa
order voro ställda till d’Artagnan och till alla de chefer,
vilkas trohet ej kunde misstänkas.
- På detta sätt, sade Fouquet för sig själv, skall jag,
fången eller icke fången, i alla fall fylla min och hederns
sak. Orderna skola anlända först efter mig, om jag kommer
tillbaka som fri man, och befinnas obrutna. Om jag dröjer,
så har någon olycka hänt mig. Då erhåller jag nog hjälp
för mig och för konungen.
Sålunda förberedd på vad som möjligen kunde hända,
anlände han till Bastiljen.
Vad som aldrig hänt Aramis, hände däremot Fouquet, då
han kommit fram till Bastiljen. Förgäves uppgav han sitt
namn, förgäves försökte han göra sig igenkänd, han lyckades
likväl ej slippa in.
Efter att enträget ha anhållit, hotat, befallt, förmådde han
slutligen en skiltvakt att göra anmälan hos en underofficer,
vilken sedan i sin ordning gjorde anmälan hos majoren.
Guvernören vågade man ej störa för en så obetydlig sak.
Vid slottsporten satt Fouquet i sin vagn, smälte förtreten
och väntade på, att underofficern skulle komma tillbaka;
äntligen kom han och med ganska förtörnad uppsyn.
- Nå, sade Fouquet otåligt, vad svarade majoren?
- Åh, min herre, svarade underofficern, herr majoren
skrattade. Han sade mig, att herr Fouquet är på Vaux, och
att oni han också vore i Paris, skulle han ej vid det här laget
vara uppstigen.
- För tusan! I ären drumlar allihop! utropade ministern,
i det han störtade ut ur vagnen.
Innan underofficern hann stänga porten, trängde ministern
sig genom öppningen o’ch skyndade framåt, trots
underofficerns rop om hjälp.
Fouquet skyndade oupphörligt framåt utan att fråga efter
denne mans rop, vilken senare, då han omsider upphunnit
Fouquet, ropade åt skiltvakten vid andra porten:
- Pass på, pass på, skiltvakt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
