Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 80. Usurpatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under loppet av sin levnad. En avskild gren, lät han
stammen frodas utan att bry sig om sin egen persons upphöjelse
eller majestät. Philippe föresatte sig att vara en god broder
mot denne prins, som ej behövde annat än guld för sina nöjen.
Med hjärtlig min hälsade han på Saint-Aignan, som
uttömde sig i småleenden och vördnadsbetygelser; darrande
räckte han handen åt sin svägerska, Henriette, vars skönhet
överraskade honom.
Det enda besök, han i detta ögonblick fruktade, var
drottningens; hans hjärta och sinne hade skakats genom en så
hård prövning, att de, huru härdade de än voro, kanske ändå
ej skulle fördraga en ytterligare stöt. Lyckligtvis kom ej
drottningen.
Nu började Anna av Österrike en försåtlig avhandling över
det hedrande mottagande, herr Fouquet visat franska
konungahuset. Hon uppblandade sina fientligheter med
artigheter åt konungen, med frågor rörande hans hälsotillstånd,
med en mors lätta smicker och med små diplomatiska
konstgrepp.
– Nå väl, min son, sade hon, har ni ändrat tänkesätt i
avseende på herr Fouquet?
– Saint-Aignan, sade Philippe, var god och hör efter, hur det
står till med drottningen.
Vid dessa ord, de första, som Philippe högt uttalat, blev den
obetydliga skillnaden emellan hans och Ludvig XIV:s röst
märkbar för Annas av Österrike moderliga öra; hon
betraktade skarpt sin son.
Saint-Aignan gick ut. Philippe fortfor:
– Madame, jag hör icke gärna, att man talar illa om herr
Fouquet, det vet ni ju, och ni har själv sagt mig mycket gott
om honom.
– Det är sant; också frågar jag blott, vilka tänkesätt ni
hyser i avseende på honom.
– Sire, sade Henriette, jag för min del har alltid hållit av
herr Fouquet. Han är en man med så fin urskillning, han
är en förträfflig man.
– En överintendent, som aldrig gnider, tillade monsieur,
och som i guld utbetalar alla de pengar, jag har att lyfta
hos honom.
– Var och en tänker här allt för mycket på sig själv, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
