- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
759

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 93. En Homeros' sång - 94. Titanens död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

759

Nu uppstod en djup tystnad, som endast avbröts av
stegen av den tredje plutonen, som inryckte i den
underjordiska gången.

94. TITANENS DÖD.

Då Portos, som hade lättare att se i mörkret än de, som
kommo utifrån, såg sig omkring för att ge akt på om
icke Aramis skulle giva honom någon signal, kände han
någon sakta vidröra hans arm, och en röst viskade honom

- Åhå! svarade Portos.

- Tyst! sade Aramis i ännu lägre ton.

Mitt under det buller, som uppstod av den tredje
plutonens inmarsch, mitt under förbannelserna av de gardister,
som ännu stodo på benen, och de döendes sista suckar,
smögo sig Aramis och Portos, helt obemärkta längs hålans
granitväggar.

Aramis förde Portos in i den näst sista grottavdeln ingen
och visade honom, i en fördjupning i väggen, en krutkagge,
vägande sextio till åttio skålpund, vid vilken han fastgjort
en lunta.

- Min vän, sade han till Portos, du tager den här kaggen,
vars lunta jag påtänder, och kastar den mitt ibland våra
fiender; kan du det?

- För tusan, det måtte jag väl kunna! svarade Portos
och upplyfte kaggen med blott ena handen. Tänd på luntan.

- Vänta, sade Aramis, tills de alla samlat sig, och sedan,
min Jupiter, slungar du din åskvigg mitt ibland dem.

- Tänd på, upprepade Portos.

- Jag för min del, fortfor Aramis, samlar ihop våra
bre-tagnare och hjälper dem att få båten ut i havet. Jag väntar
dig vid stranden; slunga kaggen säkert och skynda sedan
till oss.

- Tänd på, sade Portos ännu en gång.

- Du har förstått min mening? återtog Aramis.

- För tusan, det måtte jag väl! sade åter Portos med ett
skratt, vilket han icke en gång försökte att kväva; när man
förklarar saker och ting för mig, så förstår jag alltid; gå
nu och giv mig eld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free