Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne / 110 (1899) Author: Carl August Cederborg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 11. I snapphanekulan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kap. 11.

I snapphanekulan.

Misslyckandet af bakhållet vid Spånga rubbade icke
Göingehöfdingens stora plan att bemäktiga sig Wanås
och göra det till en befäst stödjepunkt för
snapphanerörelsen. Men han insåg mycket väl, att med en
förstärkning af 50 man af svenske konungens bästa trupper
hade motståndskraften vid borgens försvar stigit betydligt
och att det nu erfordrades en ganska stor öfvermakt och
troligen äfven en verklig belägring för att få den i sina
händer. Desto angelägnare var det att samla de spridda
snapphanebanden till gemensamt anfall mot borgen, och
därför begaf han sig samma natt, som striden vid Spånga
stått, själf på resa ut i bygderna för att påskynda
samlingen. Därvid åtföljdes han af junker Rud, hvars
egenskap af dansk adelsman och hvars förbindelser i
Danmark han ansåg kunna gifva större eftertryck åt sina
underhandlingar med de olika snapphaneanförarne.

Dessa underhandlingar voro nämligen icke på långt
när så afslutade, som han för att uppmuntra sitt folk
låtit förstå under mötet vid jätteeken. Han hade redan
allt för väl erfarit hur svårt det var att sammanhålla de
spridda snapphanehoparne och förmå dem att lyda en
gemensam öfverbefälhafvare. »Vi ä’ officerare allihop!»
hade de en gång svarat en af konung Christians
utskickade, då denne försökte organisera dem på militärisk fot.
I denna motvilja att lyda andra än själfvalda anförare
och i de senares obenägenhet att underordna sig något
gemensamt befäl låg snapphanerörelsens största svaghet.
På grund af sitt gamla rykte och sina för ett dylikt krig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>