Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2) att utgifva ämnen till utarbetning samt efter beskaffenhet
och omständigheter dervid välja snillen;
3) att öfverse inkomna på allehanda språk författade böcker
samt de förkastliga konfiskera;
4) att skaffa akter utur arkiver till högre eller lägre ställen
hörande;
5) att hafva inseende öfver bibliotekerna i riket, särdeles
det här i Stockholm varande kongl. biblioteket, —med åtskilligt
mera som censor efter 20 § uti kansliordningen af den 14 Juni
1720 har att iakttaga."
Härefter uppläste Oelreich tryckfrihetsbetänkandet från den
senaste riksdagen, hvilket „med några ytterligare af herr
statssekreteraren för tjenliga ansedda additamenter han renskrifva låtit.“
Utskottet inhämtade häraf, huruledes censorsembetet aktats nödigt,
men att visse undercensorer i anseende till de beställningen
åtföljande angelägna och vidsträckta värf borde till biträde i den
egentliga censuren antagas; huru dertill föreslagits kongl. bibliotekets
betjening, antiqvitetsarkivets prseses, ledamöter, translatorer och
amanuens, jemte rikshistoriografen och bans amanuens, hvarutom
äfven kansliarkivets sekreterare och öfriga betjening kunde i
anförda afseende employeras. „Men hufvudmannen eller censor
re-gius skulle till en hvar af alla desse efter deras insigt och habilité
tilldela de inkommande arbeten, dem han ej hade tid att sjelf öfverse.
Censor regius, såsom den der bäst vore i tillstånd att
uppsöka och odla skribenter, skulle ega att leda dem in uppå vigtiga
och nyttiga ämnen till utarbetning, men deremot oförmäM draga
dem ifrån sådana, som på viss tid och vid vissa ömma
konjunkturer ej kunde tåla att vidröras.“ Censor skulle till den ändan
sättas i tillfälle att följa med de allmänna ärenderna, hvilket skulle
sig då bäst göra låta, om honom blefve upplåtet att med
hof-kanslers fullmagt, tur och lön uti kongl. kanslikollegiet taga säte
och stämma uti alla der förekommande mål, så mycket hans tid
tilläte. Censor regius borde desslikes hafva öppet tillträde till
rådet, hofrätterna, kollegierna, konsistorierna, rådstufvurätterra jemte
andra publika verk, „att få för censuren taga nödig kunskap om
de publika ärendernas ställning samt till aftryckning utfordra hvad
han till allmänhetens upplysning funne tjenligt“; till beqvämare
åtkomst härutinnan borde vid hvaije arkiv upprättas förteckningar
öfver der befintliga handlingar, hvilka kataloger genom trycket
skulle göras allmänna. Från undercensorer skulle vädjas till censor
regius, och om denne funne något mål särdeles tvetydigt, eller
hans egen försigtighet sådant äskade, egde han det samma „till
kongl. [kansli-]kollegii egen dijudikation öfverlemna“, hvarutom
det borde förblifva kollegii oryggliga rättighet att upptaga och
afgöra klagomål, som kunde anmälas, när censor ogillade någon
skrift, hvaråt författare ej ville nöjas. „Men deremot borde censor
regius och samtliga undercensores förpligtas att för cenisurerade
arbeten ingalunda äska eller emottaga någon särskild betalning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
