Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ville bölja med arbetet, skulle få dertill privilegier, förlag, personela
friheter och premier. Folket stötte till hoptals, (dock kommo de icke
ned ifrån månen); de gladdes, att genom så märklig hjelp, som dem
nn af staten skulle meddelas, kunna blifva så nyttiga för sitt
fädernesland, som man nu ansåg dem.
Allt härtills gick det hurtigt, men här mötte en svår knut. Hvad
då? Här fattades penningar att verkställa förslagen med. Det var
harm. Vi klådde oss några gånger bakom örat: vi sågo öfver hvad vi
hade, men det var icke stort att vinka på.
Det var någon, som sade: fattiga äro vi förut; men än fattigare
måste vi blifva, om handel och manufakturer genom penningar allena
skola forceras i gång, när de icke få följa naturen. Första utgiften är
den vissaste : till äfventyrs vi blifva narrade. Jag behöfver, fortfor han,
mina penningar sjelf; och jag vet icke, hvad det var annars för
misstankar, som han ältade inom sig, och icke tordes komma ut med. Hvad
kunde vi annat än blifva förbittrade på honom? En af oss stampade
i golfvet och sade: tig! Jag tror väl han äfven fick en örfil, så
mössan flög honom af hufvudet; men han vågade icke mucka, ty vi voro
för många.
Vi öfverlade oss emellan: hvad står nu att göra? Icke blifva vi
af med vårt jem; ingen ting vill utländingen betala derför. På tjära
och bräder är mera ingen débit uti Portugal ; han börjar på att stegra
sitt salt, frakten kostar oss mera, än att vi med barlast kunna segla
derefter, det blifver oss annars redan nog dyrt. Stackars bruksegare,
de jemra sig eländigt! De vilja af våra handlande hafva förlag att
drifva verket med, annars stadnar rörelsen tvärt af; men de äro icke i
stånd att få det någonstädes. De handlande sjelfva låta hälften värre,
att de utomlands sent eller aldrig få penningar för sitt jem, och knappt
mera kredit derappå, och jag vet icke, (var det en som lade till),
hvarmed bmksegare en gång skola betala förlagen, då deras
tillverkning ingenting gäller. Jag är rädd, att en hel hop af dem till slut går
såsom sparfven ifrån axet. Jag känner 5 à 6 stycken, som redan
blif-vit sina egendomar qyitt, och om här icke gifves någon utväg till
penningar, så blifver en allmän misère i landet.
Här förslå inga smulor: alla behöfva penningar : bmksegare,
handlande och manufakturister, hvardera tunntals. Det är ju narri, var det
en, som sade, att mynta penningar af ingenting. Hvad? svarade den
andre, skola våra förslag nu derföre afstadna och gå öfver ända?
Finnes här då inga skattgräfvare eller guldmakare? Om vi allenast skulle
Öfvervinna den svårigheten, så ville jag vara man före, att förslaget
skulle lyckas. Ja! mente kamraten, det är ett svårt om. Detta om
har mången spelt bankmtt för; mången [har] mist både rock och värja,
mången har för samma orsaks skull kommit på gillstugan, och ibland
när missgemingsmannen icke haft att betala plikten med, hafver det
äfven kostat hans rygghud.
I det samma steg en förslagsmakare helt dristigt in med en hög
min, utan att röra på hatten,, och sade: de skola blifva hulpna alla tre,
allenast vi gå varsamt till väga. Manufakturisten skall få sammanskott
af medborgare. Det blifver. blott ett förlag, som han snart betalar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
