Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af skriften der skråämbeten på olika tider blifvit olika ansedda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan det första bevisligen besvaras med ja, och det senare med
nej, så faller af sig sjelft, det dens välmening ej bör illa uttydas,
hvil-ken råder till det, som bäst öfverensstämmer med hvar friboren svensk
mans medfödda fri- och rättighet.
Få mästare uti en ort ega makligare och rundligare förtjenst än
många; äro de få, så blifver deras arbete för allmänheten så mycket
nödvändigare; många köpare och få säljare sätta i säljarenas magt, att
stegra varan; köparen får ej allenast betala, hvad säljarena efter en
emellan sig lätteligen tagen öfverenskommelse behaga fordra, utan till
öfverflöd bedja och vänta; äro åter många säljare, så kan köparen
välja den bästa och billigaste varan, och mästaren blir tvungen att
igenom godt och billigt arbete locka betalarens uppmärksamhet till sig:
det ena befordrar mästarenas enskilda, det andra hela allmänhetens
be-qvämlighet.
Om nu en näringsgren så inneslutes inom vissa personer, att [det]
helt och hållet eller till en del underkastas deras skön och utslag, huru*
vida den eller de skola få öka deras antal, och genom deltagande i
deras handtering nödga dem att vara flitigare och billigare, så lära
desse domare uti egen sak ej underlåta att en sådan begäran afslå.
Hvar och en är sig sjelf närmast, var den första regel egennyttan
blåste i menniskohjertat; då heter det: de vilja draga brödet utur
munnen på oss! Lemnar lagen den sökande någon rättighet öppen, huru
lätt drillas icke den, då domarenas egennytta så kräfver? En fattig
gesäll, som med bedröfvelse ändtligen afhört sin afslagsdom, nödgas
lida eller klaga och böija en kostsam process emot ett helt embete.
Ho vet ej, att det var länge sedan fattigdom och rättvisa var säker om
seger emot tydlig orätt, försvarad af rikedom och myndighet, helst då
billigheten genom lysande skäl af lagar och privilegier kan göras
tvetydig.
Att så tillgår i Sverige, lär knappt nekas af någon, som något
litet vändt ögonen på landets invärtes hushållning. Detta är grunden
till de mångfaldiga svårigheter, som dagligen läggas dem i vägen, hvilka
åstunda att sätta sig neder. Till exempel: en som utan största
svårighet, trätor och process vill blifva mästare, måste söka gifte med en
mästares enka eller dotter: detta är en bekant inritad osed,
hvarige-nom det grymmaste tvång pålägges gesälleme, hvilka i denna
grann-laga omständighet ej ega frihet att rådfråga hjerta och böjelse, utan
ofta, skönt med afsky, nödgas vidtaga den enda vägen, som till
mästerskap lemnas dem öppen. Har en ändtligen så långt öfvervunnit alla
svårigheter, att han skall blifva mästare, så möta honom ännu
odrägligare kostnader, till hvilkas bestridande han antingen nödgas använda
det lilla han eger och kunde böija sin näring med, eller fördjupa sig
uti skuld. Det är [be]synnerligt, att auktor till förenämnda skrift om
svenska skråinrättningarna påstår, det hela denna, kostnaden ej går
öfver 13 daler s. m. då den likväl ofta stiger till flere hundra. Jag
lemnar [derhän], att utgiften laglikmätigt ej borde vara större; men
ho vet ej, hvad måltider och trakteringaj* vid mästarestyckens
tillredande, mästerskapets emottagande och flere dylika högtidligheter kosta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
