Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af skriften der skråämbeten på olika tider blifvit olika ansedda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blott en skoflickare i Stockholm räknar ej på intagandet uti skrået
under 100 daler s. m. och andra handtverkeriers kostnader utgöra ofta
öfver 5 å 600 daler silfvermynt. Jag vidgår ännu en gång, att dessa
utgifter äro olagliga och emot lagstiftarens mening inritade missbruk;
men huru kunna väl vid så fatta omständigheter missbruk undvikas?
Det är naturligt, att då fria näringar förvandlas till monopolier inom
få menniskors händer, så lära dessa, så länge de äro menniskor, ej
underlåta att missbruka till enskildt nytta och allmänhetens praejudice
den frihet dem lemnad är. Vidare är allmänt bekant, det mästare af
hvart skrå inom sig stadfästa, hvad en gesäll i veckolön undfå skall;
det beror då ej af honom att söka den mest bjudande, han är tvungen
att som en träl underkasta sin nödtorft andras godtycke. Döme då
hvar opartisk, huru en sådan fri född svensk medborgare är bibehållen
vid den omnämnda, hvar menniska tillhörande och medfödda rättighet
att på möjligaste sätt, enligt snille och böjelse, få söka föda och
utkomst. Ho undrar, om en så tvungen undersåte, hvilken ej allenast i
detta ögonblick trälar, utan äfven för framtiden lefver utan hopp,
vänder fäderneslandet ryggen och i främmande land söker att glömma den
hårda medfart, han hemma varit underkastad?
Således är det onekligt, att skråinrättningarna äro ett för
allmänheten tryckande tvång, så i anseende till dem, hvilka handtverkeriemas
tillverkningar behöfva, som för dem, hvilka sjelfva eller igenom sina
barn dessa näringar idka vela; bör följakteligen upphäfvas, i fall det till
hela samhällets upprätthållande ej är oundgängeligt, hvilket nu vidare
kommer att skärskådas.
Till bevis af skråinrättningarnas nödvändighet anföres
förnämligast :
l:o Att svenska handtverkeriema under dem vunnit uppkomst och
tillväxt.
2:o Att naturlig ordning kräfver deras vidmagthållande.
3:o Att kronan vinner genom prompta och dugliga leveranser
till arméns utrustande.
4:o Att riket och hvarje stad vinner genom krono- och
stads-ut-skylders rigtiga betalande.
5:o Att fattiga barn vid handtverkeriema uppfostras och
undervisas.
6:o Att om skråordningarna upphäfdes, en myckenhet folk skulle
tränga sig in i dessa näringar till allmän skada.
7:o Att de äro stadfästa genom lagar och privilegier och ej kunna
utan förmätenhet klandras.
l:o.
Att svenska handtverkeriema under skygd af skråinrättningaraa
vunnit den höjd, att de kunna trotsa den nogaste jemförelse med
andra nationer, bevisar icke, det de utom de samma ej så högt eller
högre stiga kunnat. Vetenskaper, konster och slöjder hafva sedan
konung Gustaf Adolfs tid ej allenast i Sverige, utan ock uti hela
Europa vunnit en förut obekant fullkomlighet, men ännu täfla vi ej med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
